Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - U - unwidersetzlich ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Unwidersetzlich
— 474 —
Urgroſsvater
sétzlicil, a. oemotståndlig. -widerspréchlich,
a. ovedersäglig »widerstehlicto, a.
oemotståndlig. -widerstéhlWjhkeit,/.
oemotståndlighet. »wiederbringlich, a. oåterkallelig, [–wille[n],-] {+-wil-
le[n],+} ro. ovilja, förargelse, -willfährig, a.
föga tillmötesgående, ovänlig, ogen.
-Willfährigkeit,/. brist på tillmötesgående,
ogen-het. -willig, a. 1. ovillig, obenägen,
mot-eträfvig. 2. förargad, förtretad, -willkommen,
a. ovälkommen, oläglig, -willkürlich, a.
ofrivillig, ovilkorlig. -wirklich, a. overklig,
-wirksam, a. overksam. -Wirksamkeit, /.
overksamhet. -wirsch, a. vid dåligt lynne,
ovänlig, barsk, »wirschheit,/. dåligt lynne,
ovänlighet, barskhet.
unwirt[ h]||bär, -lich, »säm, a. (om l&oder)
ogästvänlig, föga lockande, karg. -lich, -schaft»
lich,a. icke hnshållsaktig, oförståndig,
slösaktig. -schaftlichkeit,/. oförstånd,
slösaktighet.
unwissen||d, o. okunnig. Mir ist nicht jag
är ej okunnig om, mir utan min vetskap,
•derweise, adv. af okunnighet, -heit,/.
okunnighet. -schaftlich, a. ovetenskaplig,
-schaft-lichkeit,/. brist på vetenskaplighet. -t!ich,
a. okunnig, af okunnighet, utan vetskap,
t. «X. Sünden: af okunnighet begångna
synder.
unwohl, a. illamående. Mir ist ei. ich bin »v
jag mår illa. -sein, n. illamående.
unj|wohnbär, -wohnlich, a. obeboelig, -würdig,
a. ovärdig. -Würdigkeit, /. ovärdighet, -zahl,
/. otalig mängd, ofantligt stort antal,
-zähl-bär, -zåhlig, a. oräknelig, otalig, -zähmbar,
a. omöjlig att tämja, -zärt, a. hård, kärf,
sträf. -zärtlich, a. ovänlig, -ze, -«, / uns.
-zeit,/, otid. Zur e olägligt, i otid. -zeitig,
a. 1. som sker i otid, oläglig. 2. omogen,
för tidig, ofullgången, »zeitigkeit, /.
oläglighet. »zerbréchlich, a. icke bräcklig, ej
skör, stark, -zerlegbär, a. omöjlig att
sönderdela, att uppdela, att upplösa,
-zerréifs-bär, -zerréifslich, a. oslitlig. -zerstörbar,
-zerstörlich,«. oförstörbar, -zertrénnbär,
-zer-trénnlich, a. omöjlig att sönderdela,
oupp-löslig. -ziemend, -ziemlich, a. opassande,
-ziemlichkeit, /. det opassande i ngt,
opassande sätt, handling, -zier, -Zierde,/,
vanprydnad. -zierlich, a. vanprydande, ful.
•Zierlichkeit, /. brist på prydlighet,
vanprydnad, vanprydande sak. »zubereitet, a.
icke tillagad, oberedd. -zucht, /. otukt.
-züchtig, a. otuktig. »züchtigkeit,/. otukt,
otuktigt sätt, otuktig handling, -zufrieden,
a. missnöjd, missbelåten, oförnöjd.
»Zufriedenheit, /. missnöje, missbelåtenhet,
-zugänglich, a. otillgänglig, »zugänglichkelt,/.
otillgänglighet, -zulänglich, a. otillräcklig,
-zulänglichkeit, /. otillräcklighet, -zulässig,
a. 1. oantaglig. 2. otillåtlig. -zulässigkeit,
/. 1. oantaglighet. 2. otillåtlighet, -zünftig,
a. icke yrkesmässig, zurechnungsfähig, o.
otillräknelig. -zurechnungsfahigkeit, /.
otill-räknelighet. -zureichend, a. otillräcklig,
»zusammenhängend^ a. osam man hän gande,
-zuträglich, a. ofördelaktig, icke nyttig,
skadlig. -zuverlässig, a. otillförlitlig, osäker,
opålitlig. »Zuverlässigkeit, /.
otillförlitlighet, opålitlighet, -zweckmäfsig, a. icke
ändamålsenlig, opraktisk, olämplig,
-zweck-mäfsigkeit, /. olämplighet, -zweideutig, a.
otvetydig. »Zweideutigkeit, /. otvetydighet,
•zweifelhaft, a. o tvifvel aktig.
üppig, a. 1. yppig. 2. öfvermodig. -keit,/. 1.
yppighet. 2. öfvermod.
Ur, -e[n], ro. uroxe.
ur» ſörstaſveise. 1. ur-, ursprunglig, först,
primär, t. ex. uralt, Ui’beginn. 2. utmärker en hög
grad, i. ex. Ureigen. 3. numera utan särskild
betydelse, t. ex. Urlaub, urteilen. Se nedan.
Orllatin[e], -[e]s ei. -en, -en, m 1. «■
Urgrofs-väter. 2. anherre, stamfader, -ahne, -ro, /.
1. - Urgrofsmutter. 2. afv.-ahnfrau,/. anfru,
stammoder, -ahnherr, m. =» Urahn 2. -alt, a.
urgammal, uråldrig, -alter, n. 1. hög ålder.
2. urtid; urminnes tid. -anfang,m.
ursprunglig begynnelse, första början, -anfänglich,
a. ursprunglig, -anfängiichkeit, /
ursprunglighet. -anlage,/. ursprungligt anlag.
urban, a. belefvad, städad, -itat, -en,/,
belef-venhet, höflighet.
ürllbär, a. odlad, plöjd, brukad. machen:
odla, plöja, bruka; kultivera, -bedeutung,/.
ursprunglig betydelse, »beginn, m. =»
Uranfang. »begriff, m. grundbegrepp, [-»bestand-t[h]eit,-] {+»bestand-
t[h]eit,+} ro. grundbeståndsdel, -bewohner, m.
urinvånare, »bild, n. urbild, »bildlich, o.
ursprunglig, typisk. -Christ, m. Die ~ero: de
första kristna. Ein ~ en af de första
kristna. •christent[hjüm, ro. Das e den första,
ursprungliga kristendomen, »deutsch, a.
ur-tysk, ärlig tysk. »eigen, a. i hög grad
karaktäristisk, egendomlig, utmärkande,
-el-genheit. -eigent[hjümlichkeit,/. särdeles
karaktäristisk egendomlighet, -einwohner, m.
urinvånare, -elter- «= Ururgrofs-. -eitern,
pl. stamföräldrar, -enkel(in), m. (/.)
barnbarns barn. »fehde, /. ed att ej hämnas
lidna oförrätter eller straff, -feind, ro. 1. fiende
från begynnelsen, ärkefiende. 2. arffiende.
-fels, ro. urbärg. -form,/, ursprunglig form,
typ. -friede, ro. = Urfehde, -gebirge, n.
urbärg. -geheimni[l]s, ro. ursprunglig
hemlighet. -geist, ro. urande, oskapad ande. [–ge-müt[h]lich,-] {+-ge-
müt[h]lich,+} a. genomgemytlig,
genomtref-lig. -geschichte,/. urtidens historia, -gestalt,
/. urbild, typ.
urgierllen, sv.tr. urgera, yrka, hålla på. -ung,/.
Orglaube, ro. ursprunglig tro, religion.
Örgrölslleltern, pl., -mutter, /., »väter, ro.
farfar? ei. farmors ei. morfars ei. mormors
föräldrar, mor, far.
itr. intransitivt, rfl. reflexivt, St. starkt, SV. svagt, tr. transitivt verb. h. har haben, S . har *ein Li il hjälpverb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
