Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - W - weitab ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wendepunkt
— 509 —
wertvoll
genhet till ngt, etw. auf sich e kosta på sig
ngt; etw. in etvj. anderes e förvandla ngt
till ngt annat; sich zum guten e vändas
till godo. 2. afvända. jfr gewandt, -epunkt,
m. vändpunkt. -ung,y. vändning; krökning,
svängning.
wenig, a. föga, ringa, ej mycken, liten, få.
Sein ees Geld: hans smula pengar, hans
fattiga slantar, ein e Wasser: en smula
vatten, litet vatten, Wasser: litet, ej
mycket vatten, <v»[e] Menschen: få
människor, ein e[es] ; litet grand, en smula, in
een Worten: med få ord. eer werden:
minskas, blifva färre, nichtsdestoeer: icke
dess mindre, zum esten: åtminstone, -keit,
f. ringhet, litenhet, ringa antal,
obetydlighet, småsak. Meine e min ringa person,
-stens, adv. åtminstone.
wenn, konj. 1. om, i fall. Als e som om, nicht
als e das häufig vorkäme: därmed vill jag
ej hafva sagt, jag vill ej påstå, att det
förekommer ofta, e anders: såvida, om
nämligen, ~ auch, e gleich, ’v» schon, und
e om också, om än. 2. när, så ofta som.
-gléich, konj. om än, om också.
Wenzei, -, m. 1. npr. 2. knekt i kortspel.
wer, m. o. f. pron. 1. inter. hvem. <%» kommt
denn alles? hvad är det allt för folk, som
skall komma? 2. rel. den som. <v nur
immer: hvem häl a t som, hvem än. 3. ohest.
någon, t. ex. ist e, der’s leugnen will?
Werb||ebureau, n. värfningsbyrå. -egeld, n.
värfningspengar. -en, st. I. itr. h. Um jn e
söka att vinna ngn, ngns hand, fria till ngn,
um ei. nach etw. e eftersträfva, eftertrakta
ngt. II. tr. värfva. -er, -,m. 1. sökande,
aspi-rant; böneman, friare. 2. värfvare. -ung,/.
1. ansökan, täflan, frieri. 2. värfning.
werda, itj. verda? hvem där?
werden, oreg. I. itr. s. 1. blifva. Was soll aus
ihm e? hvad skall det bli af honom?
aus etw. klug e blifva klok på ngt, man
könnte des Teufels e man kunde blifva
ursinnig, nichts e blifva om intet, zu Wasser
»* ej blifva af, blifva om intet, wie ward
mir: hur illa till mods, ledsen, glad m. m,
efter sammanhanget blef jag ej, man weifs nicht
was noch e mag: man vet ej hvad som kan
hända, der Kranke wird wieder e den sjuke
kommer sig, die Sache wird e saken
kommer till stånd, es wird schon e lugna er.
2. Jm wird etw.: Tigt blifver, kommer ngn
till del, ngn får ngt. Ihr Wertes vom 9. d.
M. ist mir heute geworden: edert ärade af
den 9 d;s har i dag kommit mig tillhanda.
II. hjälpverb, 1. uttryckande futurum, skola,
komma att. 2. uttryckande passirui», t. ex. ich
werde geliebt: jag älskas. 3. särskilda fall. Wo
werde ich nur den Schlüssel haben? hvar
kan jag väl ha nyckeln? wer wird sich denn
vor einem Kinde fürchten? hvem skulle väl
vara rädd för ett barn? es wird ihm wohl
nichts passiert sein? det måtte väl ej ha
händt honom ngt?
Werder, -, m. (fruktbar) kulle, i sht (fruktbar)
holme, ö.
werf||en, st. tr. I. kasta, slå. Med prep.: sich jm
a n den Hals e kasta sig i ngns armar,
omfamna ngn; seine Gedanken aufs Papier
e skrifva ned sina tankar, einen Verdacht
auf jn e rikta misstankarna på ngn, aufs
Krankenlager e göra sjuk, sich auf ein
Studium e slå sig på ett studium, einen
Hafs auf jn e fatta hat till ngn; aus dem
Hause e köra ut ngn; etw. b ei Seite e kasta
bort ngt; ins Gefängnis e kasta i fängelse,
alles in einen Topf e skära allt öfver en
kam, Truppen in eine Stadt e förlägga
trupper i en stad, in die Flucht e slå på
flykten; über den Haufen e kasta
öfver-ända; unter einander e kasta om
hvart-annat. 2. om djur: föda, få ungar, föla,
kalf-va, valpa m. m. 3. spei. Kegel e slå käglor,
Pasche e slå allor, das Spiel e slunga,
uppgifva spelet, gifva sig. 4. Sich e slå
sig, bågna, -eréi, -en, f. idkeligt kastande,
-t, -e, n. o. jn., -t[e], -en, f. skeppshvarf.
Werg, -[e]s, 0, n. blånor, dref.
Wergeld, n. mansbot.
wergen, a. af blånor, blån-.
Werk, -e, n. 1. verk, arbete, gärning. Ans e
gehen, sich anse machen: skrida tillverket,
etw. ist im ee: ngt är i görningen, i gång,
zu ee gehen: gå tillväga, handla. 2. verk,
mekanism. 3. bruk, fabrik, etablissement.
-biene, /. arbetsbi, -eitag = Werktag, -en,
sv. itr. h. verka, vara verksam. -fUhrer, ro.
verkmästare. -leute, pl. handtverkare. -meister,
ro. verkmästare, -statt, -Stätte, /. verkstad,
-steiiig, a. e machen: sätta i verket, -tag,
ro. arbetsdag, hvardag. -täglich, a.
hvardag-lig. -thätig, a. verksam, -thätigkeit, /.
verksamhet. -zeug, n. verktyg, organ.
Wörmut[h], -[e]s, 0, ro. o. t 0, f. malört.
werpen, sv. itr. h. sjö. varpa.
Werrig se Werg.
Werst, -e, /. verst.
Wert[h], I. a. värd; värderad, ärad, dyrbar.
Das ist nicht der (gen.) Rede e det är ej värdt
att tala om. Ihr ees: edert ärade. II. -e,
ro. 1. värde. Grof sen e auf etw. legen:
fästa stor vigt vid ngt. 2. = Werder,
-an-gäbe, /. uppgifvet värde, -bestimmung, /.
värdering, taxering, -brief, ro. värdebref,
-försändelse, -en, sv. tr. 1. värdera, taxera.
2. Jn einer (gen.) Sacht /v anse ngn värd en
sak. -geschätzt, a. högt ärad. -haft,
a.värde-full. -los, a. värdelös, -losigkeit, /.
värdelöshet. -messer, ro. värdemätare, -schätzen, tr.
värdera, uppskatta, högakta. -Schätzung,/,
värdering, högaktning. -Sendung, /.
värdeförsändelse. -voll, a. värdefull.
«V »■ föregående uppslagsord. * äkta sms. 0 saknar piur. f har oxnljud. F familjärt, P lägre språk. $ mindre brukligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
