Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - För drömda farter, av Charles Birch-Jensen - Eldprov i kylrum, av C. E. Ravander - Hotet mot jordklotet - Annonser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N 0
Å
turbin på hela 16.000 hk som matas av en ångcentral på
två ingpannor med ett Ängtryck av 19 ata och en kapa-
citet av 110 ton änga per timme.
Luften till provkompressorerna tas direkt från atmosfiä-
ren, men för atl kunna prova vid olika höjdförhållanden
kommer eventuellt en enklare klimatanliggning att byg-
sas i kondensorkällaren under turbinen.
Den ängdrivna kompressorn kan dessutom i vissa fall
användas till att spara bergrumsluft och på så sitt för-
länga provtiderna, om si skulle vara önskvärt. Diirvid
kan man antingen bläsa kompressorluft genom briinn-
kammar- och turbinprovriggarna eller också suga luft
genom provturbinen och på så sätt prova ilven stora
turbiner med måttlig belastnng på turbinbromsen.
Till varje provrigg hör ett ljudisolerat kontrollrum
med instrument och reglage, Därigenom kan man utföra
alla slag av prov utan att någon personal behöver finnas
vid själva provriggen.
Laboratoriet i ’Prollhiittan torde nira nog innebära
revolution för möjligheterna att utföra alla slags prov
med reaktionsmotorer ävensom aerodynamiska prov vid
höga hastigheter, Det finns bara ett enda litet aber: det
är Inte byggt in. Att en sådan anläggning skulle betyda
ett stort plus för Sveriges flygteknik och är nära nog
nödvändig, är väl alla överens om, Men det är långt
meHan projekt och utförda byggen i våra dagar och det
ryktas dessutom att Flygtekniska försökgsanstalten i
Stockholm bra gärna skulle vilja ha denna priktiga lek-
LJ
0 RR ca mn Bågsvetshandbo
ELDPROV I KYLRUM ... Forts, från sid. 17
’Trots att vi anser iustalleringen i Partille mer som . .
|| ett experiment, så kan vi åtminstone lova att detta slags Finnes I bokhandeln
armatur kommer att tiinda på ända ner till —20 grader.
Och då är marginalen ändå vill tilltagen, Det bör stoppa Ur innehållet: Stålets framställning, egenskaper och behand-
för temperaturförhållandena i södra Sverige, Kruxet ir ling . Olika svetsmetoder »« Maskiner och utrustning för
ännu så linge de rätt höga anläggningskostnaderna, Men PRIS &- bågsvetsning » Elektroder för metallbågsvetsning av stål » Ul-
vi arbetar vidare för att komma fram till en billigare
Iysrörsarmatur som tål iinnu ligre köldgrader. När det
målet är nätt hovpas vi kunna sätta i gång med tillverk-
ning i stor skala hir i Sverige. AKTIEBOLAGET ASEA SVETSMASKINER e STOCKHOLM
På Svenska föreningen för ljuskultur ir man mycket
intresserad av Elektroskandias nya installation i Görte-
formning av svetsade konstruktioner » Kostnadsberäkning.
korg. — Det räder ivpgen tvekan om, att Iysrörsbelys- :
Å ningen är överlägsen all anvan belysning, säger ingenjör
Gustaf Hassel, Jag tror oförbehållsamt på den gom mor-
rondagens gatubelysning. Det råder heller ingen tvekan FJ KATALOG
om att vig- och gatubelysningen är undermålig på alltför innehållande stor sortering experiment-
mänga ställen i Sverige. Men tyvilrr är som sagt anlägg- ortiklar, radiodelar, elektr. material, verktyg, artist-
BS OSKEA NEN sr en RE ONE SE z EC Mmaterieltleksakert ritningar handböcker im Nm isgndes
viisentligt mycket dyrare än för vanlig belysning. i : FAL JA MR
sidan är driftskostnaderna niycket ligre och livslängden gratis mot insöndande ov ett 20-öres frimärke, som
återbetalas vid första order.
mycket större för en Ilysrörsbelysning. Men vi lägger
CLAS OHLSON & CO Insjön >
också en estetisk syn på belysningsproblemen, slutar
iugenjör Hassel, och tyvärr är lysrörsarmaturen ännu
inte så vacker att titta på i dagsljus. Men det blir siäker-
ligen bättre det också,
NÅ vad säger man då på trafikanthåll?
Att de där mörka fläckarna på vigarna kan vara =
farliga ilr jag den första att skriva under på, säger chefen |
för trafiksiäkerhetsavdelningen i Motormiinnens riksför- k Thacos stora välbyggnadstävling |
bund, major Nils Ahlgren, Av den anledningen höll jag : om & 5 : i
niimligen själv på att köra över en poliskonstapel en är nu avgjord och respektive vinna-
gäng. Det var regnviäder och gatulamporna gjorde en hel :
del reflexer i den våta vilgbanan. Mitt i en mörk fläck te blevo:
stod polisen, Det gick bra den gängen. Men nog behövs
det bättre viägbelysning. Man kan ju inte alltid köra med C 140 k | :16 4
helljus, och i en stad ricker det ofta att köra med parke- essnaä 9 S u d 1:
ringsljus. Och eftersom detta är tillåtet bör ju gatu- å Z ES
IRA vara diirefter, ; 1:sta pris: Hr Berndt Persson, Stiby 12, Gärsnäs,
Det var mycket gliidjande att få höra att man arbetar (Kometmotor och propeller.)
på en bittre gatubelysning, Jag måste åka ner till Göte- 3 3 ;
borg för att studera den nya belysningen nilrmare, Och 2:dra pris: Hr Bertil Persson, Box 50, Ope.
jag hoppas verkligen att man kommer över problemet med (Presentkort å 25:— Kr.)
kylan, Det skulle betyda mycket för trafiksäkerheten, 3 å å S $
VETT CURR AASE 3:dje pris: Hr Sven-Olof Nilsson. Box 19, Kvissleby.
(Presentkort 4 10:— Kr.)
HOTET MOT JORDKLOTET Forts. från sid. 19
ser med ungefiir en zeppelinares form (längd 400 meter, S p k | 1 16
vikt 73 miljoner ton, relativ hastighet gentemot jorden wee ed, S td td :
30 km/sek), ofelbart plöja sig ned genom jordskorpan
om den råkade törna emot den, smula sönder landforma- 1:sta. pris: Hr Sven Olov Borg, Drottningg. 53, Linköping.
tionerna och bana väg för utbrott av den >underjJordiska (Kometmotor och propeller.)
elden», å
För att söka eliminera detta hot mot vår jord, eller en 2:dra pris: Hr Olle Blomberg, Box 4192, Kumla.
viss del av densamma, har den välkända amerikanska (Presentkort 4 25:— Kr.)
försöksstationen för robotbomber vid White Sands 1 New 5; 24 3
Mexiko börjat realisera planerna på det fantastiska pro- 3:dje pris: John Johansson, Gränshult, Förlanda.
jektet med interplanetariska robotprojektiler. Med hjillp (Presentkort 4 10:— Kr.)
av radar som förvandlade dem till ett slags robotar och
utrustade med em atombomb, skulle sedan dessa projek-
tiler kunna lokalisera de kringirrande planeterna. TORE HAGLUND & CO
Vära teckningar avser att illustrera det >»>rymdslag» . 5
som sålunda skulle komma att utkämpas mot dessa små- Modellflygindustri
planeter med bjilp av en interplanetarisk ö.
"ooo TEKNIKENS VÄRLD 2/50 DD
ih
) ”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
