- Project Runeberg -  Teknikens Värld / Nr 7. 6 - 19 april 1950 /
12

(1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den elektriska detektiven, av Bengt Svedberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Signalementet på en person överförs till

hålskrift på ett hålkort med en stansmn-
skin.

Kapuciteten är 200—5300 kort/timme.

bilen
tärstbestämt siffervärte

Sorteringsmaskinen söker automatiskt och I
en takt av ca 39.000 kort/timme ut det kort -

som har hålen placerade på önskat sätt.

Fröken Ann-Marie Hedin har satt i gång en
tabulator. I en takt av ca 9.000 kort/timme
överför den hålskriften till siffror och text.

12

ooDETEK TIYEN

"a

I (polisens register finns fotografier på én miljon

Att hitta rätt bland dessa skulle

vara praktiskt taget omöjligt utan en elektrisk
detektiv — hålkortsmaskinen.

olika personer.

: tt mord har begåtts. Mördarjakten

börjar. Men man har inte många spår
att följa utom ett — mördarens signale-
ment. Vittnen har sett honom och kan ge
en detaljerad beskrivning på hans utse-
ende. Men det är inte lätt att beskriva ett
utseende — att sammanställa en massa
detaljer till ett verkligt »>fotografi> av
den efterspanade.

Men om man inte direkt kan konstruera
fram ett verklighetstroget porträtt genom
att sammanställa olika detaljer, kan man
1 stället åstadkomma ett genom uteslut-
ningsmetoden,

Polisen har i sitt arkiv kanske en mil-
jon fotografier av människor som någon
gäng begått ett brott. (Och därtill av en
del andra kategorier, såsom utlänningar
osv.) Ett av dessa återger. troligen den
efterspanade, ;

Men minuterna är dyrbara — hur skall
man hinna gå igenom en miljon fotogra-
fier och presentera dem för vittnena?
Även om man hann med 300 om dagen,
skulle detta identifieringsarbete ta över
10 år! Och innan dess hade brottet pre-
skriberats och mördarens ursprungliga ut-

seende kanske förändrats till oigenkänn- ;

lighet.

Nej, fanns det ingen snabbare metod,
skulle nog mördaren på den vägen aldrig
bli fast. Men det är här som en sinnrik
maskin, en slags mekanisk »hjärnas> kom-
mer till hjälp — hålkortsmaskinen.

I ett formulär prickar man för vad
slags brott som begåtts samt brottslingens

kön, ras, ungefärlig ålder, längd, vikt, .

kroppsbyggnad, hårfärg... sammanlagt 21
olika kännetecken. Rent matematiskt sett
kan man om alla dessa data varieras, få

miljoner och åter miljoner olika utseen-

den. Bland annat upptar tabellen 5: olika
typer av tatueringar och 18 olika slags
skavanker på armar, ben, händer,
öron OSV.

Nästa steg blir att man omvandlar des-
sa lätt begripliga data uttryckta i vanlig
text i lika många stansade hål i ett s. k.
hålkort. Detta, som har plats för 80 ko-
lumner med vardera 12 Siffror, talar det
språk som hålkertsmaskinerna förstår,

Dfatsninsen av hålkortet sker i en spe-

ciell stansmaskin, som har 12 olika/tan- ;

genter för lika många siffror — och
mellan 200 och 500 signalement i timmen

kan en van >stanserska» på detta sätt ’

chiffrera och bringa i hålkortsform. Prin-
cipen är att vilka data som än skall skri-
vas på hålkortet — om det är ord, bok-

stäver eller siffror — kommer vart och
ett att motsvaras av ett exakt likadant
hål — det är endast dess läge i rad eller
kolumn som bestämmer vad det uttrycker.

För att korten skall kunna arkiveras
överskådligt placeras de först i en auto-
matisk sorteringsmaskin, som i en takt av
upp till 39.000 kort i timmen — alltså 1
miljon kort på ca 35 timmar — sorterar
dem efter var hålet är placerat i en viss
kolumn. Man får på detta sätt de 1 mil-
jon korten uppdelade i t. ex. 6 olika hu-
vudgrupper efter 6 olika hårfärger —
blont, rött, brunt, svart, grått och grå-
sprängt.

Man kan sedan köra igenom varje så-
dan grupp på kanske 150.000 kort en gång
till i sorteringsmaskinen och denna gäng
sortera dem efter hålet motsvarande ett
annat kännetecken i signalementet — t. ex.
efter 5 olika ögonfärger. Denna Sortering
tar för varje huvudgrupp endast ca 5
timmar. Och man får i genomsnitt cirka
30.000 kort i varje sådan undergrupp.

"Sedan kan man placera varje sådan
grupp i en låda i ett arkivskåp och förse
etiketten med ett par siffror, som i de-
chiffrering lyder t. ex. »Blå ögon, "rött
hår».

Det bör här inflickas att vid sorteringen
liksom vid övriga operationer avläses hål-
skriften elektriskt genom att korten matas
fram mellan en metallvals och mot denna
släpande små” kontaktborstar, Då ett av
de stansade hålen passerar en borste, upp-
står kontakt mellan denna och valsen —
en strömimpuls passerar igenom. Men vad
denna strömimpuls skall uttrycka för nå-
got och därmed påverka maskinens övriga
delar, är: beroende på längden av den tid
som förflyter från det ögonblick kortet
inmatas till det då strömimpulsen upp-
står. Detta tidsintervall omtalar nämligen
1 vilken av de 12 raderna hålet befinner
Sig, Vilken av de 80 kolumnerna hålet be-
finner sig i, omtalar numret på borsten.

Ett sådant kartotek över kort samlade
under årens lopp finns alltså nu att till-
gå. Den amerikanska hemliga polisens hål-
kortskartotek upptar sålunda hela Väggar-
na i en sal större än en idrottshall. Arki-
vet omfattar försiktigt uppskattat så där
en 50 miljoner personer.

Men för att få tag på det sökta signa-
lementet kör man nu inte igenom . alla
dessa hålkort, utan med ledning av den
efterspanades signalement, väljer man

(Forts. på sid. 32.)

TEKNIKENS VÄRLD 7/50

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Oct 20 18:22:03 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tv/1950-7/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free