Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Luftens betvingare till lands och till havs - Arméns drabant, av Wolmar Boman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARMÉNS DRABANT
Av kapten Wolmar Boman
et moderna flyget har stora möjlig- -
heter att ge sitt understöd åt den på
marken kämpande soldaten. Det kan ge-
nom snabba attacker med kanon- och ra-
keteld rensa upp fientliga” ställningar i
soldatens väg. Men en ännu större bety-
delse har flyget kanske när det gäller att
hålla luftrummet över de egna trupperna
fritt från fientliga flygare.
Svenska flygvapnet har som en av sina
främsta uppgifter att bestrida en fiende
luftherraväldet, vilket också återspeglas i
dess sammansättning — huvuddelen utgörs
av jaktförband. Genom en kraftsamling
till jaktflyget, varigenom en motståndares
rörelsefrihet i luftområdet över vårt land
begränsas, räknar man med att armé-
stridskrafterna skall ges ökade möjlighe-
ter att utnyttja sin rörlighet och eldkraft.
I detta luftförsvar ingår inte bara jakt-
flyget utan även arméns luftvärn. Med
hänsyn till de tillfällen då flyget på grund
av väderleks- och -markförhållanden inte
kan gå upp och för att få en lämplig
uppgiftsfördelning är samverkan mellan
armé- och flygstridskrafter i kampen om
luftherraväldet en nödvändig förutsättning
för att effektivitet skall uppnås.
Det direkta understödet åt arméstrids-
krafterna lämnas av attackflyget. Under
andra världskriget insatte ryssarna i myc-
ket stor utsträckning attackflyg i direkt
samverkan med markstridskrafterna. Vid
storanfallen ingick anfall med attackplan
som ett viktigt led i stormelden. Ameri-
kanarna utnyttjade attackflyget i intim
samverkan med de främsta markförbanden
för att med kanon- och raketeld mot
fientliga stödjepunkter göra dem storm-
mogna. För denna samverkanstaktik ford-
ras ett noggrant utarbetat sambandssystem.
Under världskriget fungerade denna orga-
nisation bra. I Korea synes däremot denna
samverkan till en början på många håll
ha fungerat mindre tillfredsställande. Or-
sakerna var flera. Dels saknades praktik,
då samövningar endast kunnat bedrivas i
hegränsad omfattning, dels bidrog bristen
på nödvändig utrustning och lämplig per-
Sonal att försvåra samverkan på nödvän-
dig utrustning och lämplig personal att
försvåra samverkan flyg och armé.
Vårt svenska attackflyg är f. n. så få-
taligt att en direkt samverkan på ovan
relaterade sätt endast kan väntas ske i
mycket begränsad omfattning, dvs blott i
sådana stridslägen, som kan ha en stra-
tegiskt avgörande roll. Hela den svenska
krigsmaktens uppgift kan i stort sägas va-
ra att avslå invasionsföretag, som syftar
till ockupation av vårt land. Härvid kom-
mer redan i ett tidigt skede av ett anfall
— genom luften i form av luftlandsätt-
ningar eller över våra sjö- eller landgrän-
ser — en samverkan att krävas mellan
(Forts. på sid. 33.)
TEKNIKENS VÄRLD 13/51
En svensk pansarvärnskanonvagn modell 43 får här eldunderstöd av tre B 17. Pansarvagnen
är bestyckad med en 7,5 cm kanon och en 8 mm lvkulspruta. Flyget ökar eldkraften.
Flygets samverkan med armén är givetvis av allra största betydelse. Inte minst när det
gäller transport och luftlandsättning av trupper. Fallskärmsförband är en nyhet för oss.
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
