Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Platon. Några inledande ord om hans tid, hans person och hans tankar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
—6—
För att förstå den miljö och andliga atmosfär, vari
antikens störste tänkare dvaldes, är det nödvändigt att vi
först gå något längre tillbaka i tiden med våra betraktelser.
Det antika Hellas uppnådde tidigt en storartad kulturblomstring på skilda områden; det kan vara nog att erinra om
Iliadens och Odysséns litterära storbragd vid pass sju sekler
före den kristna tidräkningen. Men knappast något av
världens stora kulturfolk har sett sin glansperiod så snabbt förflyta
som hellenerna. Redan i fjärde seklet f. Kr. börjar förfallet
och avblomstringen. Dess förebud bevittnades av Platon
och sågos av honom klarare än de flesta. Men i gengäld
var blomstringens tid så mycket rikare, och även i det
avseendet är Hellas ett fenomen bland jordens folk och
länder.
Man kan ju iakttaga analoga företeelser hos andra folk,
men hos intet har på en gång ett sådant slösande andligt
överflöd uppträtt som här.
Vissa tider ha frambragt en rikedom av genialiska
andar, under det andra tider så att säga lidit av andlig
missväxt. De orsaker, som vållat denna ojämnhet, äro
säkerligen lika mångskiftande som de äro outredda. Det
beror icke uteslutande på de olika andliga förutsättningar som
utmärka olika folk, ehuru denna skillnad givetvis spelar in.
Att t. ex. det gamla Hellas’ folk över huvud var högt begåvat
är ett allmänt erkänt faktum, liksom att t. ex. sudannegrerna
äro mera slösinnade och teoretiskt mindre utrustade. Men
om man betraktar hellenernas historia, finner man att vissa
tider hos ett och samma folk företett den rikaste snilleblomstring, under det andra tider varit torftiga. Jämför
t. ex. femte och fjärde seklets f. Kr. i Hellas, särskilt
Athen, å ena sidan och fjärde och femte seklerna efter
Kristus i samma land. Vilken oerhörd skillnad! Det ena
av dessa tidevarv alstrade en hel här av de snillrikaste
skalder, hävdatecknare, tänkare, arkitekter, bildhuggare,
målare o. s. v., vilkas namn ännu i dag, nära två och ett halvt
årtusen senare, äro kända för snart sagt varje bildad
människa, det andra av de nämnda tidevarven har bland samma
folk knappt frambragt ett enda verkligt stort namn, som
världen ännu har anledning att minnas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
