Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Platon. Några inledande ord om hans tid, hans person och hans tankar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 12 —
till Sicilien drunknade vid ett skeppsbrott, fann vidskepelsen
häri de förnekade gudarnas straff. Detta hade tilldragit
sig mer än ett årtionde tidigare än aktionen mot Sokrates.
Och ännu ett par årtionden tidigare hade Perikles’ vän,
filosofen Anaxagoras, för ateism blivit landsförvisad från
Athens område. Sokrates kunde mycket väl ha sluppit undan
med landsflykt, även han, men han avböjde alla försök att
väja undan den vilseförda opinionen och gick upprätt mot
döden. En berömd domstolstalare ville erbjuda honom sin
tjänst vid försvaret. Men Sokrates, som ju ironiserat över
frasernas demagogi, avböjde. Han höll sitt försvarstal själv,
i vanlig samtalsform, utan fraser. På den vid granna tal
vana och för sådanas effekt känsliga folkdomstolen gjorde
detta intet intryck. Men det var det enda försvar Sokrates
ansåg sig värdigt. Även sedan dödsdomen fallit kunde
Sokrates ha räddats. Vänner ville bereda honom tillfälle att
fly ur fängelset. Men han vägrade att bryta sitt långa livs
redbara grundsatser. Han tömde oförfärad giftbägaren efter
ett längre samtal, med några av sina lärjungar, om döden
och odödligheten (år 399 f. Kr.).
Genom sitt liv, sin lära och sin död gav Sokrates
impulsen till hela den senare helleniska filosofien. Och ingen
har rest mästaren en värdigare minnesstod i sina av hans
ande inspirerade verk än lärjungen Platon.
Sokrates är icke den förste grekiske filosofen. Före
honom gingo de joniska naturfilosoferna i 7:e och 6:e seklet,
de italiska pythagoréerna, uppkallade efter teosofen och
matematikern Pythagoras fran Samos, vilken under en längre
tid verkade i södra Italien och där förkunnade en utpräglat
etisk och idealistisk religionsfilosofi, samt flera andra. Men
med Sokrates börjar, kan man kanske säga, den egentliga
och vetenskapliga filosofiens historia.
Vi svenskar och flertalet nuvarande europeiska folk
tillhöra som bekant den s. k. indoeuropeiska eller ariska
folkrasen. Av deantika kulturfolken hörde bl. a. inder, perser,
greker och romare till samma högt begåvade ras. Medan
perserna och i ännu högre grad romarne ägde sin styrka i
den praktiska läggningen, voro inder och greker framför
allt teoretiskt begåvade. Även mellan dem framträder i
detta avseende en tydlig skillnad: inderna försjönko gärna i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
