Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Phaidon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 63—
vid tankearbetet har den att samtidigt dragas med? Ett
exempel: Ger månne syn och hörsel någon verkligt sann
kunskap åt människorna? Därom kväda ju själva skalderna
för oss, att vi varken höra eller se något riktigt exakt. Och
om nu dessa kroppsliga förnimmelser icke äro exakta eller
pålitliga, så äro svårligen de andra kroppsliga förnimmelserna
det. Ty dessa äro väl alla sämre än de förstnämnda?
— Jo visst, sade han
— När griper alltså själen sanningen? När hon
försöker i förbindelse med kroppen göra någon undersökning,
så är det ju tydligt, att hon bedrages av den?
— Du säger sant.
— Är det icke i tankeverksamheten, om någonsin,
som en skymt av det verkligt varande uppenbarar sig för
henne?
— Jo— Men tänker klarast och skönast gör man väl då,
när intet av det ovannämnda får verka störande, vare sig
hörsel eller syn, eller smärta eller lust, utan själen, som mest
självständig och för sig själv, lämnande kroppen därhän och
såvitt möjligt utan förbindelse eller beröring med den,
sträcker sig efter det verkligt varande?
— Ja, så är det.
— Alltså, redan i detta livet aktar vishetssökarens själ
kroppen ganska ringa och flyr från det kroppsligas värld,
men söker att vara sig själv och för sig själv?
— Det är uppenbart.
— Och hur förhåller det sig vidare med följande
förhållanden, Simmias? Mena vi att det finnes något i och för
sig rätt eller ej?
—- Visst, vid Zevs.
— Och något som heter det sköna och goda.
— Ja, skulle man väl tvivla på det!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
