Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Phaidon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 64 —
— Nå, har du någonsin sett något av dessa ting med
dina ögon?
— Nej, ingalunda, sade han.
— Men kanske du har fått fatt i det med något annat
av dina kroppsliga sinnen? Jag talar nu om vad som helst,
såsom om storlek, hälsa, styrka och kort sagt alla andra
egenskapers väsen, vad var och en av dem är som idé. Är det nu
genom kroppen som deras renaste begrepp kan skådas, eller
förhåller det sig i stället så: den av oss, som mest och
omsorgsfullast lägger sig vinn om att med tanken genomtränga
vart och ett begrepp, över vilket han anställer
undersökningar, han närmar sig mest kännedomen om varje
ifrågavarande ting?
— Alldeles, ja.
— Nåväl, månne icke då den torde tänka renast och
klarast, som griper sig an med varje uppgift så mycket som
möjligt med tankekraften själv, utan att i tänkandet medföra
vare sig den kroppsliga åskådningen eller över huvud släpa
med sig någon annan sinnlig förnimmelsefunktion vid sidan
av det egentliga tänkandet, utan med den rena tanken
försöker komma det väsentligt varande på spåren, så mycket
som möjligt löst från ögons och örons och, kort sagt, hela
kroppslighetens medverkan, då detta är något som verkar
störande och som, då det kommer med, icke låter själen
tillägna sig den rena sanningen och idéförnimmelsen? Är
det icke en sådan, om någon, käre Simmias, som har utsikt
att nå fram till det verkligt varande?
— Du talar ju sant nästan till överdrift, Sokrates, sade
Simmias.
— Av allt detta måste alltså, fortfor Sokrates, ungefär
följande tankegång inställa sig hos vishetens äkta vänner.
De måste säga varandra, att det nog råkar vara en enda
smal stig som så att säga leder till målet, ty så länge vi
ha kroppen i följe med den tänkande själen vid tanke-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
