Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Phaidon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 85 —
talar om, handla så, de tro ju sig vinna något på ett sådant
handlingssätt. Och lika naturligt är det, att jag icke kommer
att handla på det sättet, enär jag icke på att dricka
giftbägaren litet senare tror mig uppnå något annat än att göra
mig till ett åtlöje för mig själv genom att hänga mig fast
vid jordelivet och spara på kannan, när ingenting längre är
i henne. Nej, gå du, sade han, lyd mig och krångla icke!
Då Kriton hört detta, gav han en vink åt slavgossen
som stod bredvid honom, och denne gick ut och efter en
rundlig tids förlopp kom han tillbaka och hade med sig den som
skulle räcka Sokrates giftet, vilket han bar tillrett i en bägare.
När Sokrates fick se mannen, sade han:
— Nåväl, min hederlige vän, du förstår dig på detta,
vad har man nu att göra?
— Ingenting annat, sade han, än att dricka och sedan
gå och promenera omkring, till dess en tyngd börjar kännas
i benen; då skall man lägga sig, och så verkar det sedan av
sig självt.
Och med detsamma räckte han bägaren åt Sokrates.
Och han tog den, och det, min käre Ekhekrates, med ett
mycket lugnt och blitt ansiktsuttryck utan att darra eller
skifta färg eller min; med sin vanliga öppna och iakttagande
blick fixerade han mannen och sade:
— Vad säger du om att offra något av denna dryck?1
Går det an eller icke?
— Vi tillreda blott så mycket, Sokrates, sade han, som
vi anse lagom att dricka.
— Jag förstår, sade han då, men att bedja till gudarna
det är väl både tillåtet och tillbörligt: en bön och önskan,
att min flyttning från denna värld till den andra måtte ske
1 Det var vanligt att, när man började en fest eller en måltid, först
hälla någon del av drycken på ett altare eller på jorden under uttalande
av en bön till den gud, under vars hägn man stod eller festen firades.
Det motsvarade den kristna bordsbönen. Nu frågar Sokrates, om hankan
offra även av denna dryck, hans sista i livet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
