Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Phaidon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 86 —
i en lycklig stund. Det önskar och beder jag därför, och
må det ske alltså!
Och i detsamma som han hade sagt detta, lyfte han
bägaren och tömde den lätt och ledigt.
De flesta av oss hade hittills något så när varit i stånd
att återhålla våra tårar, men nu, då vi sågo honom dricka
och sågo bägaren tömd, då gick det icke längre; vad mig själv
beträffar, bröt oemotståndligt tårarnas ström fram, så att
jag måste hölja mitt ansikte, och jag grät över mig själv. Det
var ju icke över honom, utan över mitt eget olycksöde, när
jag tänkte på, vilken man och vän jag nu blev berövad.
Men Kriton hade stigit upp redan före mig, emedan han
icke var i stånd att hålla tårarna tillbaka. Och Apollodoros
hade ju gråtit oavbrutet även under den föregående tiden,
men nu bröt han ut i sådana högljudda uttryck av smärta,
så att det djupt grep oss allesamman, Sokrates allena
undantagen.
Denne yttrade nämligen:
— Vad företagen 1 eder? Jag förvånar mig verkligen
över er. Det var ju framför allt av den orsaken, som jag
sände bort kvinnorna, för att de ej skulle ställa till sådan
oro, ty jag har hört att man bör dö i stillhet och under
andaktsfull ro. Hållen eder alltså lugna och själsstarka!
Då vi hört detta, kände vi oss förödmjukade och höllo
tillbaka våra tårar.
Men Sokrates gick nu omkring i rummet, och när han
sade sig känna tyngd i benen, lade han sig ned på ryggen.
Så hade ju mannen tillrått. Den som givit honom giftet tog
då och kände på honom, och med vissa mellanstunder såg
han på hans fötter och ben, och därefter klämde han hårt
på foten och frågade om han hade någon förnimmelse av
det. Sokrates svarade nej. Och därefter gjorde han
sammaledes med underbenen och småningom skridande vidare uppåt
påvisade han för oss, huru han kallnade och stelnade. Och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
