Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3i
rades på gammalt svart och buckligt silver.
Landsflyktingen, kära hjärtevän, är som gallergrinden bra mager!
Han är blek, har lidit och är tystlåten, trettiosex år
gammal, men ser ut att vara femtio. Hans före detta vackra
ungdomshårs ebenholts är gråsprängt som en lärkvinge.
Hans vackra blå ögon äro insjunkna; han är en smula döv,
vilket gör, att han liknar riddaren av den sorgliga
skepnaden. Allt detta oaktat har jag nådigt samtyckt att bli
fru de 1’Estorade och låta dotera mig
tvåhundrafemtio-tusen livrés, med uttryckligt villkor likväl att ha rätt att
ordna lanthuset och därstädes anlägga en park. Jag har
bestämt fordrat av min far, att han skall avstå ett litet
vattendrag, som från Maucombe kan hitledas. Om en månad
skall jag vara fru de l’Estorade, ty jag har behagat, ser du,
kära vän. Efter Sibiriens snö är en man mycket benägen
att finna förtjänster hos dessa svarta ögon, som du påstod
mognade de frukter, som jag betraktade. Louis de
l’Esto-rade tyckes vara utomordentligt lycklig att få gifta sig med
den vackra Renée de Maucombe, ty detta är din väninnas
ärorika tillnamn. Medan du rustar dig att njuta fröjden
av den mest lysande tillvaro, en fröken de Chaulieus
fröjder i Paris, där du skall härska, har din stackars hind,
Renée, denna öknens dotter ramlat ned ur sjunde himlen,
dit vi höjde oss, till en verklighet, så enkel som en tusensköna.
Ja, jag har lovat mig själv att trösta denne unge man utan
ungdom, som från det moderliga skötet direkt kom ut i
kriget och från sitt lanthus’nöjen vandrade till Sibiriens is och
och mödor. Mina kommande dagars enformighet skall
avbrytas av landets anspråkslösa nöjen. Jag skall utvidga
den oas, Gémenos’ dal bildar, till mitt hus, som
majestätiskt skall beskuggas av vackra träd. Jag skall ha de i
Provence ständigt gröna gräsmattorna och utsträcka min
park ända till kullen, på vars högsta punkt jag skall låta
uppföra en vacker kiosk, därifrån jag måhända skall kunna
se det glänsande Medelhavet. Oranger, citronträd,
botanikens vackraste alster skola försköna min enslighet, där jag
skall bli familjemor. Naturens oförstörbara poesi skall
omgiva oss. Då jag troget uppfyller mina plikter, behöver jag
inte frukta någon olycka. Mina känslor som kristen delas
av min svärfar och av chevalier de l’Estorade. Ack, hjärte-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
