- Project Runeberg -  Två unga hustrurs memoarer /
60

(1915) [MARC] [MARC] Author: Honoré de Balzac Translator: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - XII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6o

som flykting och utan penningar; men numer har jag av
min familj erhållit en summa, som förslår för mina behov.
Jag skall ha den äran sända er någon fattig spanjor för
att ersätta mig». — Han tycktes sålunda säga mig: — »Nog
nu med skämtet». Han steg upp med en rörelse av otrolig
värdighet och lämnade mig förvirrad över denna oerhörda
finkänslighet hos personer av hans stånd. Han gick ned
och bad få tala vid min far. Vid middagen sade min far
leende: — »Louise, ni har fått lektioner i spanska av en före
detta konungens av Spanien minister och en livdömd.» —
»Hertigen av Soria», svarade jag. — »Hertig»! sade min
far, »det är han inte längre, han antager numer titeln av
baron de Macumer efter en förläning, som återstår honom
på Sardinien. Han föreföll mig ganska originell.» —
»Förödmjuka inte med detta ord, som i er mun alltid
innebär gyckel och förakt, en man, som är er jämlike och som,
efter vad jag tror, har en vacker själ.» — »Baronessa de
Macumer?» utbrast min far och betraktade mig med en
gäckande blick. Jag slog ned ögonen med en stolt rörelse.
— »Men», sade min mor, »Hénarez har på trappan bort
■nöta spanska sändebudet?» — »Ja», svarade min far,
»ambassadören frågade mig, om jag konspirerade mot hans
herre konungen; han hälsade emellertid före detta granden
av Spanien mycket aktningsfullt och ställde sig till hans
förfogande.»

Detta, kära fru de l’Estorade, har tilldragit sig under
de senaste fjorton dagarna, och nu har jag på fjorton dagar
inte sett denne man, som älskar mig, ty han älskar mig.
Vad gör han? Jag skulle vilja vara en fluga, en råtta,
en sparv. Jag skulle vilja kunna se honom, ensam, hemma
hos sig, utan att han visste det. Vi ha en man, åt vilken
jag kan säga: dö för mig!. .. och han har karaktär att göra
det, tror jag åtminstone. I Paris finnes med ett ord, en
man, på vilken jag tänker, och vars blick övergjuter mitt
inre med ljus. Åh! det är en fiende, som jag borde trampa
under mina fötter. Det skulle således finnas en man, utan
vilken jag inte kan leva, som är nödvändig för mig! Du
gifter dig, och jag älskar! Efter fyra månader ha dessa båda
duvor, vilka svingade sig så högt, ramlat ned i
verklighetens träsk.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:51:11 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tvaunga/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free