Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Från ungdoms- och studieåren - 1782—1807 - Wien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NEAPEL. ATERRESAN MOT NORDEN. WIEN. 45
fick inblicken i de neapolitanska förhållandena; och de dag-
boksanteckningar, hvaraf några prof äro anförda, bära äfven
prägeln af att härröra från ögonvittnens berättelser. Sin an-
teckning om familjen Cassano slutar han med att omnämna
hertigens »yngsta dotter, den täcka intagande Marie Antoi-
nette, som var nära att få mig att glömma bort, att det varit
en stor sottise, om en neapolitanska blifvit fru på Ljungby.»
Bland andra bekantskaper i Neapel nämnes engelske mi-
nistern Elliot, känd i Sveriges historia sedan Gustaf III:s krig
1798: »ännu har ingen så frapperat mig genom värdigheten
i sitt hela väsende som han; naturen har danat honom att
imponera.» — I Neapel träffade Wachtmeister också »Corinnes»
och »Delphines» ryktbara författarinna, m:me de Stael, och
mottog af henne inbjudning till Coppet, då han under sin
resa komme att besöka Schweiz.
Efter ett nytt besök i Rom, hvarunder bekantskap gjor-
des med den berömda målarinnan Angelika Kauffmann —
»jag fann henne bildad, ej blott såsom artist; hon var sådan
som jag väntade en intim liaison af Goethe», heter det i dag-
boken — anträddes i mars återresan från Italien öfver Verona
och Trient till Wien. D. 2 april 1805 finna vi de resande i
den österrikiska kejsarstaden; vistelsen der utsträcktes till ett
par månader.
Det: varunder: Österrikes djupa förfall på våremsamma
år, som medförde olyckan vid Austerlitz. De offentliga och
enskilda förhållandena i Österrikes hufvudstad behagade föga
den unge resanden; han ansåg att han der lefde som en
»vaurien». Oredan och förvirringen i den hoplappade monar-
kiens styrelse föranledde honom att i sin dagbok nedskrifva
den önskan, att »österrikiska kejsarkronan sattes ett fjerdedels
sekel på Napoleons hufvud». Österrikiska adeln fann han
»så briljant, så förnäm och så ledsam (nb. karlarna) som en
Hochwohlgeboren och Durchlauchtig corps kan vara. Ledsam
är kanske ej rätta expressionen; men utom en viss tournure
— likväl vida skild från den goda franska -— samt färdighet
i franskan, som är nästan modersmålet i societeten, äro Wiens
förnäma unga herrar högst obildade.» Den skildring af säll-
skapslifvet i Wien — han hade sett det i dess högsta kretsar —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
