Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Politiska förhållanden, regering och riksdag 1814—1817
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
lo POLITISKA FÖRHÅLLANDEN, REGERING OCH RIKSDAG.
»Jag tviflar att de kommit på kallelse af fienden; helst
då deras så kallade laglige konung fanns qvar i landet och
verkade med ämbetsmän, borgare och till och med qvinnfolk,
hvilka alla äro honom tillgifna. Men allt detta hade blifvit
hjelpt nästa kampanj, då en armékår brutit genom bergpassen
och marscherat på Bergen, och en annan hade gått fjällen
uppför ända till Nordkap, om det så behöfdes.»
»Som den kampanjen, i anseende till årstiden i det landet,
ej kunnat begynnas förr än inne i sommaren, skulle således
vår armé under tiden, det vill säga omkring tio månader,
legat stilla i landet?»
»Ja visst. Men man hade öfver vintern kunnat nedsätta
den till 30,000 man och låta de öfriga gå hem, för att sedan i
vår återkomma.»
»Men dessa 30,000 man hade väl icke kunnat föda sig af
landet?»
»Nej visst icke; oberäknadt det, att den stränga
disciplinen, som var oss föreskrifven, knappast tillät att använda
landets tillgångar så mycket som man gör hemma i sitt eget.»
»Men hvad säger ni då, om penningarna, det vill säga
medlen till krigets utförande, varit slut ungefär denna tid eller
i December, eller för att taga det högsta, i Januari?»
»Det är en omständighet, som vi, vid arméen, ej tagit i
beräkning, och hvarom vi ingenting känt. I fall ställningen
vore sådan, så förändrades hela förhållandet, ty det var
nödvändigt att kunna hålla ut med kriget till nästa sommar; men
då hade Norge också varit svensk provins. Om finansernas
belägenhet förbjöd sådant, eller om det varit att frukta, att vi
under tiden icke blifvit lemnade i ro af främmande intriger,
såsom från kongressen i Wien eller sådant eljest — så var
det bäst som nu skedde i Moss.»
»Jag förnöjde mig att berätta detta samtal för grefve
Gyllenborg. Hvad som föreföll oss emellan, vill jag äfven
anföra, mindre för det upplysande, som deraf kan hemtas
angående konventionen, än för att ge ett litet begrepp om det
sätt att räsonnera deröfver, som man vanligast träffar på.»
»Sedan jag berättat samtalet med Reuterskiöld, sade han
med ond och afgörande stämma: »Den herrn lär uti sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
