Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Politiska förhållanden, regering och riksdag 1814—1817 - Samtal mellan Reuterskiöld och Gyllenborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAMTAL MED REUTERSKIÖLD OCH GYLLENBORG. g
militäriska uppställningar alldeles glömt bort Bennigsens ryssar
i Schleswig och Holstein, som lågo der till kronprinsens
disposition.»
»Åtminstone kom jag ihåg dem. Men äfven med
förutsättande att man kunnat genom deras landsättande i Bergen,
som var ämnadt, delogera prins Kristian ur Bergens stift,
hvarifrån han likväl hade vägen öppen till
Nordanfjällstrak-terna, så uppstod äfven i anseende till dem samma fråga om
penningetillgångarna, emedan Ni behagar påminna Er, att det
var expresse sagdt, att om vi toge någon del af ryska arméen
till Norge, skulle den öfvergå i vår sold. Jag lemnar för
öfrigt åt hvar och en att döma om den verkan det skulle haft
på norrmännen, dem ’vi vilja och behöfva vinna, om vi släppt
kosacker på dem. Deras framfart hade kunnat förvandla det
kriget till ett spanskt krig.»
»Ah strunt; vi hade conqueterat landet och dermed hade
det varit slut.»
»Men penningetillgångar, som fordrades till ett så
betydligt förlängdt krig, som det Reuterskiöld förutsatte för att
intaga landet — hvarifrån skulle de tagas? Ni behagar
påminna Er, att då kampanjen efter tyska krigets slut företogs,
förklarade Wirsén högtidligen, att med November månads slut
vore alla ressurser förbi. Ni har sjelf öfvervarit i statsrådet
den skriftliga framställning, Wirsén gjort om tillgångarnas
upphörande, och hvilket memorial man sagt mig skulle varit
förträffligt skrifvet. Om Guadeloupe-medlen skola vi icke
tala, ty betalningsterminen för dem infaller icke så snart.»
»Ja, vi få se, huru lycklig den här härliga föreningen blir.
»Om detta är ännu icke fråga. Jag ville bara veta, huru
vi skulle burit oss åt för att få vinna ett annat ändamål?»
»Kors! det är ju förbannadt simpelt. Vi hade gjort
eröfring af landet, och dermed hade den saken varit förbi.»
På Gyllenborgs anmärkning, att »vår nationalära vore
borta;, svarade Trolle-Wachtmeister: »Jag medger att vi icke
bort i våra proklamationer börja med att stämpla norrmännen
som rebeller, innan vi visste, om vi kunde hålla ut med att
anse dem som sådana. Emellertid visar alla tiders historia,
huru man börjar ur en hög ton, som man sedan får ned-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
