Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - Boktryckarnas sociala ställning - Varför boktryckarna ej bildade skrå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
arbetare i den modärna historien, som ekonomiskt sett var proletär.
Detta förklarar, varför konstförvanterna så envist klamrade sig fast
vid postulatet och det förklarar också, varför boktryckaregesällerna,
när postulatet under den ekonomiska utvecklingens gång förlorade
sin betydelse som skydd för den svagare parten inom
boktryckeriyrket, voro de som gingo i spetsen för arbetarklassen när det gällde
bildandet av modärna fackföreningar.
VARFÖR BOKTRYCKARNA EJ BILDADE SKRÅ
Utformningen och gestaltningen av arbetsförhållandena under
medeltiden och långt fram i nyare tid var uteslutande förbehållet åt
skråna. Då boktryckarekonsten uppfanns, befunno sig skråna i sin
starkaste blomstringstid, ehuru dock ett skarpt öga kunde märka vissa
upplösningssymtom. Genom skråna voro förhållandena mellan mästare,
gesäller och lärlingar noggrant reglerade. Vad som särskilt
kännetecknade produktionsförhållandena under skråtiden var sättet för
avsättningen av hantverksalsterna.
Det skulle säkerligen ha gjort boktryckareyrket ganska oförmöget
till utveckling, ifall man från böljan insnört detsamma i
skråväsendets tvångströja. Det krav på förökad bokproduktion, som den
humanistiska tidsåldern genom sin ökade bokkonsumtion framställde, kunde
tillfredsställas genom boktrycket, men endast i jämförelsevis ringa
mån genom den dittillsvarande bokavskrivningen. Det nya
produktionssättet på bokframställningens område arbetade ej längre för den
enskilde kundens individuella behov, utan för massavsättning. För
bokavskrivaren var antalet avskrivna böcker — under förutsättning
att han själv hade full sysselsättning — av ringa betydelse i
ekonomiskt avseende, men icke så för boktryckaren, ty för honom var
upplagans storlek av stor vikt. Ju större upplagan var, desto större
blev det ekonomiska utbytet eller räntabiliteten. Den enskilde
hantverkaren hade sin bekanta kundkrets, kunde rätta produktionen efter
denna och behövde jämförelsevis litet kapital. Massfabrikationen
vänder sig däremot till en obekant kundkrets och behöver därför
större kapital. I det senare fallet äro helt andra kommersiella
förutsättningar nödvändiga än då det gäller produktion för en bestämd
kundkrets med en konsumtionsförmåga som kan beräknas på det
noggrannaste. För massproduktionen har den öppna handeln en helt
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
