Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning - Varför boktryckarna ej bildade skrå - Postulatets innebörd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
annan betydelse än för hantverksproduktionen. Redan från början
blevo därför de s. k. mässorna synnerligen betydelsefulla för
bokhandeln och för den europeiska kontinenten hava bokmässorna i
Leipzig fortfarande stor betydelse.
Boktryckareyrkets hela ekonomiska struktur stod därför i skarp
motsats till skråorganisationens förutsättningar. Boktryckarna bildade
därför aldrig något eget skrå och endast på sådana platser, där
myndigheterna tvingade dem därtill, såsom i Strassburg och Basel, läto
de för någon tid inrangera sig i något närbesläktat skrå, såsom t. ex.
bokbindarnas eller bokhandlarnas.
Utom de ekonomiska skälen mot en boktryckarnas skråbildning
fanns det ännu ett skäl, nämligen det juridiska. De yrkesmässiga
bokavskrivarna under medeltiden stodo i de allra flesta fall i
universitetens tjänst. De räknades till universitetsstaten och kallade sig civis
academici eller membra universitatis. När boktryckaina efterträdde
bokavskrivarna som bokframställare, var det helt naturligt att de också
efterträdde dem som rättsinnehavare. De upptogos liksom dessa till
akademiska borgare och erhöllo därigenom alla med detta borgarskap
förenade rättigheter. Härigenom blevo de inrangerade under den
akademiska domsrätten, som var strängt självständig gentemot staten.
Också denna senare omständighet gjorde att boktryckarna avhöllo
sig från skråbildning; de funno hos universiteten skydd för alla sina
rättigheter och deras särställning gentemot hantverkarna markerades
därigenom än ytterligare. Arbetsförhållandena inom boktryckeriyrket
reglerades däremot icke genom universiteten, utan genom postulatet.
POSTULATETS INNEBÖRD
Med ordet postulat betecknade man egentligen två saker. Först
och främst innebar postulatet utlärlingens (cornutens) begäran om
upptagande bland gesällerna och de med detta upptagande förknippade
ceremonierna. Men för övrigt innebar postulatet ett vidare begrepp.
Under denna benämning innefattade man nämligen den sedvanerätt,
som utbildat sig bland boktryckarna under tiden från
boktryckarekonstens uppfinning till slutet av femtonde århundradet. Under denna
tid utformades nämligen de normer, som en lång tid framåt blevo
bestämmande för förhållandet mellan mästare, gesäller och lärlingar
inom boktryckeriyrket. Postulatet var en i viss mening internationell
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
