Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Löner och tariffrörelser - Boktryckaremötet den 15 jan. 1890
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den grad den förmår söker medel att skydda de hederliga boktryckeriidkarna för
smutskonkurrensens ruinerande inflytande. Att flera av Stockholms boktryckare
även fattat typografernas föreningsväsen från denna, den rätta synpunkten ha de ju
också bevisat, då de hedrat deras föreningsliv med sin personliga närvaro i tidernas
lopp, att nu icke tala om särskild vänlighet mot föreningsinstitutionerna. Att kasta
bort tid och många ord för att bevisa de synpunkter jag framhållit är således onödigt,
endast att påminna om dem. Då nu emellertid typograferna inse att det är omöjligt
åstadkomma det eniga samarbetet mellan alla lokala föreningar, som behövs för att
frambringa den även av er eftersträvade lika betalningstariffen, utan att ett
systematiskt helt bildas med en överstyrelse som främjare av samarbetet, så har Svenska
typografförbundet bildats med sin förbundsstyrelse, vilken nu vördsamligen vänt
sig till eder på sina kommittenters vägnar. Påpekade hur varje vecka arbeten
vandra från de större tryckerierna i Stockholm till landsorten (flera fall speciellt
bekanta) — allt för billigheten. Vore det nu så, att arbetets produktionspris
överallt vore nästan lika, skulle det klandrade förhållandet bli ett helt annat, ty vore
det först den egna penningpungen som finge sitta emellan, då aktade nog
arbetsgivarna sig för att nedsätta priserna så vansinnigt. Genom ett moraliskt tryck vill
organisationen höja känslan av individens eget människovärde, ingjuta en
medborgerlig ansvarskänsla i honom och till levnadsregel höja den sanningen, att arbetets
värde bör ersättas i förhållande till behoven av en människovärdig tillvaro och
lycka, oberoende av varest arbetet verkställes. Ville med anledning av dir.
Hökerbergs anförande uttryckligen betona, att det är de ordentliga, de dugliga och
vederhäftiga arbetarna som äro typografförbundets medlemmar — just de arbetare ni alla
ha skäl att högakta och utan tvivel även högakta. Jag har följaktligen glädjen
upplysa dir. Hökerberg om, att naturligtvis så gott som alla Centraltryckeriets
typografer äro medlemmar av typografförbundet.
Direktör Hökerberg replikerade Wilhelmsson och framhöll, att han visst inte
ville säga något ont om typografförbundet, vars ändamål ju kunde vara gott. För
sin del önskade han ett fredligt samarbete, där man mötes i all endräktighet.
Direktör C. E. Gernandt började med att uttala sin glädje över att det på
sammanträdet yttrat sig känsla för arbetarna. Detta bådar ju ett gott resultat.
Men för sin del kunde han inte alls begripa rättvisan av bokstavsberäkningen
framför n-beräkningen. »Rättvist» blir alltid det som är fördelaktigt. Förut var
n-beräkningen fördelaktig för arbetarna — då blev den ock »rättvis»; nu är
bokstavsberäkningen fördelaktigare — nu är den ock »rättvisare». Lyckas detta, blir det
väl i eller 1 som blir den »rättvisa» normen, eller varför icke så gärna spatie, och
då blir det allra »rättvisast». Nej, bokstavsberäkningen är ett hugskott. Arbetaren
börjar nu för tiden bli så legèr av sig. Det är bristande fermité och driftighet som
saknas hos arbetarna nu för tiden. Och då skola de ha högre betalning, istället
för att vara flitiga. Snart blir det så att de dansa på våra huvuden. Förövrigt
kunde ju aldrig alfabetberäkningen bli rättvis, ty man satte ju inte en kolumn med
alfabetet abc o. s. v. Då hade han ett annat förslag, som de närvarande ju kunde
tänka på, och det var att låta sättaren, om han hade lust, räkna alla bokstäverna
i ett par, tre kolumner i arket, kolumnerna tagna på en höft, och tyckte han inte
om dem, kunde han ta ett par andra (skratt). Ja, det var bara ett förslag; var det
210
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
