Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Löner och tariffrörelser - Boktryckaremötet den 15 jan. 1890
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dumt kunde man ju sätta stämpel på’t. Talade om huru man hade fått knogat förr i
världen och hur högt han med flit hade lyckats komma vid kasten med sin inkomst
i veckan. Det visar sig tendenser till att arbetarna bli allt latare. Ett exempel:
min son har uppsatt ett tryckeri för att tillsammans med red. Jeurling ge ut den
dagliga morgon- och aftontidningen. Först försöktes det med fruntimmer »men det
var ju en dumhet; — det visade sig inte gå». Så skulle det då vara sättare. Då
kom ordföranden för sättarna in och förklarade, att de skulle nöja sig med 18 kr.
i veckan och för detta stå över till kl. 10 på aftonen (referenten uppfattade dir.
Gernandt såsom om sättarna även skulle erbjudit sig stå på söndagen, men vågar
ej garantera för riktigheten av den uppfattningen). Men nu visa de sig icke kunna
hinna med att sätta de 300 rader om dagen, som behövs för att de skola göra sig
förtjänta av de 18 kronorna i veckan. Var emot någon ändring i tariffen; utgifterna
och riskerna äro för boktryckarna alltför stora för att sättningsarbetet skall kunna
betalas högre än vad nu är fallet.
Ivar Hæggström, som upprepade gånger med kraft och värme drog i fält med
tungt vägande bevismateriel för att klargöra alfabetberäkningens berättigande, ville
gent emot lir Gernandts påstående, att man inte satte alfabet hela kolumnen
ned-över, säga, det han aldrig hört att man satte n hela kolumnen nedöver i något
arbete heller (munterhet). Med avseende på talet om boktryckerisocieteten och
förväntningarna på densamma, framhöll hr H., att ingen i societeten vill bringa
fortgång med något, den är numera så gott som betydelselös, och han, dess ordförande,
är vanmäktig mot likgiltigheten.
Tryckeriföreståndaren Fr. Nyholm var, i olikhet med hr Gernandt, enig med
hr Hæggström i rättvisan av alfabetberäkningen, »den var onekligen den rätta».
Men vid dess införande måste de 10 procenten borttagas.
Faktor Gellerstedt, å Nya Dagligt Allehanda, förordade utan förbehåll tariffen,
framhållande att beräkningen å hans tryckeri var i närmaste överensstämmelse med
densamma.
O. Svanbäck anförde en tablå, vari visades skillnaden i procent på den
nuvarande och ifrågasatta beräkningen; på hans tryckeri skulle denna skillnad till
och med för en enskild stilsort gå ända upp till 28 procent. Slöt sig icke till
alfabetberäkningen, utan kunde delvis instämma med hr Gernandt.
Isaac Marcus fann det ifrågasatta beräkningssättet rättvist, men de övriga
av tariffens fordringar oförskämda. Att vilja komma och föreskriva huru många
lärlingar boktryckarna skulle få ha var orimligt; saken anginge ej typograferna.
För övrigt vore boktryckarna betungade med många onera, som gjorde deras existens
svår; de hade nu också fått tull på stilen. (Ett skälmskt leende upplyste de mörka
ögonen och ordföranden fick sig ett ögonkast från ett och annat håll.)
David Lund hade funnit sig direkt utmanad att yttra sig, såsom varande en
av de jämförelsevis mindre boktryckarna. Hos honom betalas det visserligen ingen
procent, men då vederbörande sättare äro befriade från alla slutningar och revisioner,
vilka verkställas på tryckeriets bekostnad, kunde det sägas att respektive sättare
häri hade en förmån som fullt väl uppvägde de tio procenten. Ville icke anföra
något särskilt mot alfabetberäkningen, som kunde ha sitt berättigande. Berörde de
stigande svårigheterna att existera och göra alla rätt och skäl på grund av den allt
211
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
