Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Löner och tariffrörelser - Tariffen av den 18 november 1903
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nödvändigt att moderera fordringarna, detta skulle ske å vissa
procentsatser i detaljerna samt i en del andra föreslagna förmåner såsom
semester m. m. Yid delegerades sista sammanträden, då det visade
sig, att boktryckarnas delegerade ej gingo med på någon som helst
förhöjning i lönesatserna, uttalade de allra flesta delegerade, att
arbetarna hellre borde gå i strejk för sina fordringar än att helt och
hållet underkasta sig boktryckarna, och en av underhandlarna ansåg
att förbundsstyrelsen borde utarbeta och för föreningens delegerade
samt inkallade landsortsrepresentanter förelägga minimiförslag innan
underhandlarna fattade definitivt beslut i tariffrågan.
Yid ajournerat sammanträde onsdagen den 18 november 1903
meddelade underhandlarna resultatet. I huvudsak var detta följande:
Någon förhöjning av lönerna kom icke till stånd, med undantag av
att för de utlärda arbetarna å civiltryckerierna i Stockholm inrättades
en särskild löneklass med en minimilön av 24 kronor efter fyllda
24 år. Någon höjning av grundpriset kom icke heller till stånd, med
undantag av, att för sättning på vecko- och halvveckotidningar
ävensom för förrådssättning fastställdes 5 procents förhöjning. Den
väsentliga fördelen i den nya tariffen låg i förkortningen av arbetstiden,
som sänktes från förutvarande 58 till 54 timmar i veckan året runt
på civiltryckerierna och å alla icke dagliga tidningar.
Midsommar-och julafton blevo fastställda som ledighets dagar från kl. 2 e. m. För
samtliga arbetare på dagliga tidningar blev arbetstiden fastställd till
8 timmar pr dag. Då avlöningarna för den del av sätteripersonalen
på daglig tidning, som arbetade på skift, ursprungligen blivit fastställd
med hänsyn till att skiftlagen skulle regelbundet växla, men
omkastningar härutinnan efter hand uppstått, fastställdes att, om mera än
48 timmars arbete förekom under en arbetsvecka, s. k. 7:e dag, dessa
skulle betalas såsom övertid. — Yid 1903 års tariffrörelse hade någon
nöjaktig reglering av lokaltillägget för de olika orterna icke ägt rum.
Vid detta tillfälle företogs en dylik, varvid tryckorterna i Sverge
indelades i 6 grupper på följande sätt: 1) Stockholm och Sundbyberg
med ett grundpris av 35 öre pr 1,000 och en minimilön av respektive
20, 22 och 24 kr. i de tre åldersklasserna samt 15 procents
lokal-tillägg; 2) större städer och stora norrlandsstäder med 32 öres
grundpris, 20 och 21 kr. minimilön och 15 procent; 3) stora städer och
mindre norrlandsstäder med 32 öres grundpris, 20 och 21 kr.
minimilön och 10 procent; 4) residensstäder m. fi. med 30 öres grundpris*
248
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
