Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Typograferna och politiken - Föreningen och första majdemonstrationerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRENINGEN OCH FÖRSTA MAJ-DEMONSTRATIONERNA
På den internationella socialistkongress, som 1889, hundra år efter
franska revolutionens utbrott, hölls i Paris, beslöts bland annat, att
arbetarna i alla länder skulle den l:a maj demonstrera för införandet
av åtta-timmars-arbetsdag. Beslutet vann genklang i många länder,
men torde från början mest ha efterföljts i Skandinavien, där
arbetarna redan från 1890 togo antingen hel fridag l:a maj eller
åtminstone skaffade sig ledighet på eftermiddagen. I Tyskland nöjde
man sig under en lång följd av år med att hålla massmöten på kvällen
1 :a maj i stället för att riskera konflikter med arbetsköparna. I Sverge
torde i viss mån den omständigheten ha underlättat deltagandet i
l:a maj-demonstrationerna, att denna dag sedan gammalt betraktats
som vårens första dag och därför i viss mån berättigande till ledighet
från arbete.
År 1890 höllos de första l:a maj-demonstrationerna i Sverge under
stark tillslutning, särskilt i de större städerna. Typograferna voro
det året icke med som korporation.
Den 7 mars 1891 behandlade Typografiska föreningen för första
gången deltagandet i majdemonstrationen. P. O. Larsson hade väckt
förslag att föreningen skulle officiellt deltaga i demonstrationen den
l:a maj för 8 timmars normalarbetsdag och allmän rösträtt. På Hj.
Blomgrens uppmaning, att de som hade något emot detta förslag måtte
yttra sig, uppstod en ganska livlig diskussion. Från motståndarnas
sida förklarade man sig gilla de uppställda fordringarna, liksom ock
att man demonstrerade därför, men man ansåg å ena sidan icke
klokt, att demonstrationen förlades till en arbetsdag, utan borde den
lämpligen kunna arrangeras söndagen den 3 maj, såsom man beslutat
sig för i Tyskland och England, för att ej locka några ledamöter från
sitt arbete på de ställen där dagen ej godvilligt frigivits och sålunda
blottställa dem för att bliva kastade på gatan, vilket hände hundratals
arbetare i Tyskland efter majdemonstrationen i fjor och av vilka
många ännu gå utan arbete. Det moraliska ansvaret för något sådant
bör föreningen icke påtaga sig, då den saknar förmåga att hålla de
lidande skadeslösa.
Anhängarna av förslaget förfäktade den meningen, att l:a maj hos
oss betraktas som en festdag, då åtminstone eftermiddagen är frigiven
och ett par timmars ytterligare ledighet bör man kunna utverka.
20 304
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
