Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Typograferna och politiken - Föreningen och första majdemonstrationerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dessutom kunde någon ändring av dagen icke komma ifråga, då denna
fastställts i överensstämmelse med Pariskongressens beslut. Det ginge
vidare icke an, att föreningen nu hölle sig ifrån, då den deltog i
fjorårets rösträttsdemonstration. En talare, P. Eriksson, sedermera
redaktör för »Folkets röst» i Göteborg och redaktionssekreterare i
Social-Demokraten, ansåg, att arbetarna borde visa, i händelse dagen
icke godvilligt frigåves, att de kunde taga sig en dag ledig. Förslaget
remitterades med 84 röster mot 16 till styrelsen, för att avgöras på
aprilsammanträdet.
Då förslaget den 4 april 1891 åter förekom till behandling yrkade
styrelsen avslag på följande grunder: först ocli främst vore det oklokt
att demonstrera för så kort arbetstid, innan lönefrågan blivit avgjord,
därnäst vore arbetstiden inom vårt yrke faktiskt icke så lång som i
andra yrken, och slutligen borde föreningen icke genom deltagande
i demonstrationen söka locka någon från sitt arbete, som kunde hava
till följd hans avskedande, då föreningen icke är mäktig att hålla
honom skadeslös härför; hade demonstrationen tillställts på en
helgdag, vilket ju förklarats icke låta sig göra, skulle styrelsen ha tillstyrkt
föreningen att deltaga. Beträffande den sammankopplade frågan:
allmän rösträtt, hade ju föreningen ofta och senast helt nyligen gjort
sitt uttalande, vadan föreningens åsikt därvidlag är allmänt bekant.
En både långvarig och livlig diskussion uppstod, däri anhängarna
till deltagande i demonstrationen angåvo samma skäl som vid
föregående sammanträde pius att föreningen icke utan att göra sig löjlig
kan utebliva, då den ju föregående år deltog i demonstrationen för
allmän rösträtt. Efter slutad diskussion beslöt föreningen med 90
röster mot 72 att icke deltaga i demonstrationen den 1 maj.
I detta sammanhang väcktes en motion av Sven Linge, som gick
ut på, att till protokollet besluta, att »förslag, som en gång fallit inom
föreningen, kan ej ånyo väckas förrän ett år efter det ett sådant
förslag föll». Motionen, vars syfte var tydligt nog, gav anledning till
en synnerlig häftig diskussion inom Typografiska föreningen, en
diskussion som stundom höll på att urarta till handgripligheter i
synnerhet då Linge vid ett tillfälle kallade en av oppositionens talare,
F. O. Pettersson, lögnare. K. M. Ziesnitz yrkade att Linge med
anledning härav skulle offentligen varnas inför föreningen, ett förslag
som väcktes så pass sent, att det vid detta sammanträde ej kunde
upptagas till behandling. I själva huvudfrågan beslöt föreningen med
20
305
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
