Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Typograferna och politiken - 1902 års demonstrationsstrejk - Föreningen och det socialdemokratiska partiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tidningarna utösa sin vrede över typograferna, men hinna ej så mycket för dagen.
Mera kommer i sinom tid.
Pingstdagens morgon. Kallt och regnigt som vanligt. Spårvagnarna pingla, droskorna
rulla, tidningsförsäljarna skrika — Stockholm har återtagit sin gamla fysionomi.
Till nästa gång!
Som av nu citerade skildring framgår, vann Stockholmsavdelningens
exempel efterföljd å en del platser. Sålunda deltogo typograferna i
Malmö, Norrköping (delvis), Gävle, Lund, Ystad, Landskrona,
Hälsingborg, Eskilstuna, Uppsala (delvis), Hedemora, Södertälje, Borlänge och
Lysekil i demonstrationsstrejken. Antalet deltagare i denna strejk
inom typograf kåren uppgick till 2,500, således ungefär hälften av
antalet typografiska arbetare i landet vid denna tidpunkt.
Några repressalier förekommo icke i Stockholm och ett par
tryckerier, såsom Stockholms-Tidningens och Bonniers utbetalade avlöning
även för strejkdagarna. A det förstnämnda stället hälsades personalen
vid återkomsten till arbetet välkommen av direktör Zethræus. Å
Värdsholmens tryckeri i Södertälje och hos Löwing i Sundbyberg sökte
man gallra bland arbetarna, men måste, sedan förbundsstyrelsen
ingripit, avstå därifrån.
Överfaktorn å Norstedt & Söner, C. Ramström, förklarade vid
demonstrationsstrejkens utbrott, att hittills hade han hyst aktning för
Svenska typografförbundet, men efter detta hade han icke mera något
förtroende för detsamma. Hädanefter skulle han på alla sätt motarbeta
förbundet. Han höll också ord.
FÖRENINGEN OCH DET SOCIALDEMOKRATISKA PARTIET
Det torde vara bekant, att det svenska socialdemokratiska partiet
intager en särställning i jämförelse med andra länder när det gäller
medlemsrekrytering. Medan exempelvis i Danmark och Tyskland
arbetarpartierna bygga på väljareföreningar, har man i Sverge i
huvudsak byggt på fackföreningar, vilka genom majoritetsbeslut kommit att
tillhöra partiet.
Detta förhållande har sina historiska orsaker. Då den
socialdemokratiska arbetarrörelsen började i Sverge fann man snart, att det icke
var möjligt att här bygga på valmansföreningar, av det enkla skälet
att det inte var möjligt att bilda sådana bland arbetarna, ty dessa
saknade till största delen rösträtt. Avlöningarna på 1880-talet och
316
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
