Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Typograferna och politiken - Föreningen och det socialdemokratiska partiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
även längre fram voro nämligen så låga att ytterst få arbetare nådde
över det politiska medborgarstrecket: 800 kronors årsinkomst.
På grund härav måste de socialdemokratiska agitatorerna i Sverge,
för att skaffa grundstommen för ett arbetarparti, gå den s. k. fackliga
vägen, d. v. s. bilda fackföreningar och av dessa göra
partiorganisationer. Den socialdemokratiska agitationen kom därför från början
att inrikta sig på bildandet av fackföreningar, vilka efter hand som
de sågo dagens ljus enrollerades i det socialdemokratiska partiet.
Det är en helt naturlig sak, att en fackföreningsrörelse, som har
socialdemokratin att tacka för sin tillkomst, icke skulle ha något
emot att göra sig synonym med detta parti. Det var ju den rent
naturliga utvecklingsgången.
Men så låg det icke till för de äldre fackföreningarna, särskilt
typografernas. Dessa hade uppstått oberoende av den socialdemokratiska
agitationen eller åtminstone i mycket ringa grad påverkad av denna.
Och medlemmarna i dessa fackföreningar hade för länge sedan sin
ställning klar i politiskt avseende. Inom exempelvis Typografiska
föreningen i Stockholm hade alltifrån böljan funnits de mest heterogena
element i politiskt avseende, alltifrån konservatismens till yttersta
vänsterns anhängare. Men trots att striderna kunde vara rätt hårda
ibland, var det dock ingen som ville att föreningen som sådan skulle
sluta sig till något visst parti. Inom Typografiska föreningen torde
här i Sverge först ha utbildat sig den politiska neutralitetens princip
i fackligt hänseende, vilken i korthet kan uttryckas så här: En
fackförening skall i sig kunna samla alla ett yrkes utövare, oavsett vilken
åskådning de hysa i religiöst eller politiskt avseende; detta kan icke
ske, om fackföreningen som sådan sluter sig till ett visst
religionssamfund eller ett visst politiskt parti. Vad respektive medlemmar
i detta hänseende göra som enskilda personer är deras ensak.
Det dröjde i rätt många år efter socialdemokratiska partiets
bildande innan någon i Typografiska föreningen i Stockholm kom på
den tanken att man borde göra ett försök att få hela föreningen med
i partiet. Redan 1891 hade bland typograferna bildats en särskild
socialdemokratisk organisation, Typografiska agitationsklubben, och
denna utgjorde förbindelselänken mellan typograferna och de övriga
arbetarna i politiskt avseende. Orsaken till att denna bildades var
bland annat den, att även största delen av de unga bland Typografiska
föreningens medlemmar insågo, att man, även om man lyckades få
317
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
