- Project Runeberg -  Värmet betraktadt såsom rörelse /
19

(1879) [MARC] Author: John Tyndall Translator: Carl Fabian Emanuel Björling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. II

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

använda kärlet v (bild 4) bestode af ett ämne, som vore
alldeles ogenomträngligt för värme; samt att alltså hela den
värmemängd, som utvecklades af min arm vid luftens
sammantryckning, vore qvar inom detta kärl — då skulle just denna mängd
vara jemnt tillräcklig att omintetgöra, hvad som blifvit gjordt,
tillräcklig att återföra den sammantryckta luften till dess
ursprungliga volym och temperatur. Men ifrågavarande kärl v
är alldeles icke ogenomträngligt, och det var ej heller min
afsigt att begagna det värme, som af min arm utvecklades;
efter sammantryckningen fick derför kärlet stå och afkylas, ända
tills den inneslutna luftens temperatur blef lika med den yttres.
När derföre denna luft strömmade ut, hade den ej mera qvar
till sitt förfogande detta sammantryckningsvärme; det, som den
ännu egde och af hvilket dess spänstighet härrörde, var blott
tillräckligt att hålla den vid den omgifvande luftens temperatur.
För att utföra sitt arbete måste den släppa till en deremot
svarande mängd af detta värme, och dess temperatur föll alltså.

Jag skall nu riktigt visa Er, att värme utvecklas genom
sammantryckning af luft. Här är en cylinder af starkt glas
(bild 12), noggrannt borrad och fullkomligt glatt inuti.
Deri passar en kolf lufttätt, så att genom dess
nedtryckande blir den inneslutna luften kraftigt
sammanpressad. Här är vidare en bomullstapp, fuktad med
en brännbar vätska, kolsvafla; jag kastar in den i
glascylindern och tar genast ut den igen. Den lemnar
dervid qvar ett spår af ånga. Nu sammantrycker jag
luften häftigt; det utvecklade värmet är tillräckligt att
antända ångan, och I sen en lysande blixt inuti
cylindern.

Det är för öfrigt ej nödvändigt att taga ut bomulln;
jag lägger in den igen och nedtrycker kolfven; I sen
blixten liksom förut. Blåser man för hvarje gång
bort den rök, som bildas vid ångans förbränning, kan
man, utan att borttaga bomulln, göra om försöket
nästan hur många gånger som helst.

Bild 12.
Bild 12.


Den afkylande verkan, som en ström af
sammantryckt luft utöfvar på den termo-elektriska stapeln, har
jag redan en gång visat. Luftens afkylning genom sin
egen mekaniska verksamhet kan äfven ådagaläggas på
följande sätt. Här är ett rör af tenn, tillslutet i båda
ändar och satt i förbindelse med en luftpump; det är
för närvarande fullt af luft, och den termo-elektriska
stapelns sida berör dess bugtiga yta. Galvanometern angifver
värme; jag var beredd derpå, emedan jag hade skäl att tro, det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:54:52 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tyndall/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free