Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73
man öppnar kranarne. I F har vattnet redan kokat en stund,
hvarunder ångan bortgått genom kranen y. Jag släcker nu
lampan och stänger denna krän; kokningen upphör, och ren
ånga fyller rummet ofvanför vattnet. Vi låta detta svalna något;
derunder se vi emellanåt en bubbla uppstiga derigenom, emedan
ångans tryck på ytan småningom minskas genom kondensationen.
Jag påskyndar nu denna genom att hälla kallt vatten öfver
kolfven; dervid utvecklas ångbubblor i större mängd. Skulle
vi neddoppa hela kolfven i kallt vatten, blefve uppbrusandet
häftigt. Nu har emedlertid vattnet i F kommit i ro, och dess
temperatur är några grader lägre än kokpunkten. Jag omvrider
då kranen e och öppnar derigenom utväg för ångan till det
tomma kärlet G; i samma ögonblick minskas trycket i F,
vattnet börjar genast att koka der, och den kondenserade ångan
slår sig ned som en regnskur mot kärlets G väggar. Genom
att afkyla detta sednare och derigenom hindra dess inneslutna
ånga att trycka på vattnets i F yta, kunna vi hålla detta
sistnämnda i kokning under en lång stund.
Genom stark upphettning kan ångans spännkraft stegras
utomordentligt. Markisen af Worcester sprängde kanoner
dermed, och alla våra bedröfliga ångpanne-explosioner äro lika
många bevis på dess makt. Men det har lyckats
mennisko-snillet att bringa denna väldiga kraft i sin tjenst; Denis Papin
lyftade medelst densamma en piston, hvilken derpå åter
nedtrycktes af atmosferens tyngd, då ångan kondenserades; Savery
och Newcomen begagnade hans apparat i praktiken, och James
Watt fulländade denna storartade användning af värmets
rörelsekraft. Genom att lyfta pistonen medelst ånga, under det
rummet ofvanför densamme kommunicerar med fria luften eller en
kondensator, och derpå åter nedtrycka den, i det rummet
nedanför står i dylik kommunikation, erhålla vi en enkel fram- och
åter-gående rörelse, som genom lämpliga mekaniska anordningar
kan omsättas till hvilken annan form som helst.
Men grundsatsen om kraftens bevarande gäller äfven här.
För hvarje slag, som maskinen gör; för hvarje tyngd, som den
lyfter; för hvarje hjul, som den sätter i rörelse ■— måste en
motsvarande värmemängd uppoffras. En centner stenkol
frambringar vid förbränning ett visst bestämdt värmebelopp. Låt
detta användas till en ångmaskins rörelse; och antagom, att vi
kunde uppsamla såväl allt det värme, hvilket upphettar sjelfva
maskinen och kondensatorn, som ock det, hvilket går förloradt
genom utstrålningen och beröringen med luften; detta kommer
att understiga det genom förbränningen frambragta just med
ett belopp, eqvivalent med det verkställda arbetet. Antag, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
