136 lätt fortplantar sig genom nätet till den farliga omgifningen; att hela cylindern kan fyllas med en nästan ljuslös låga, utan att ändock explosion uppkommer — men en enda liten skada i trådväfven, en tillfällig oxidation på någon punkt deraf kan vara tillräcklig att åstadkomma olycka; ja, endast en hastig rörelse af lampan kan mekaniskt drifva elden ut genom maskorna. Med ett ord, det fordras en icke ringa grad af omdöme och försigtighet för att rätt behandla instrumentet. Dessvärre är detta vilkor visst icke alltid uppfyldt, och följderna deraf hafva ej uteblifvit. Man borde aldrig antaga en man eller gosse till grufarbetare, utan att hafva genom fysikaliska experiment gjort dessa förhållanden fullt tydliga för honom. Blotta förmaningar äro ej nog; men gif arbetaren en rätt åskådlig föreställning om hvad han har att vänta i händelse af oförsigtighet, och den varnande bilden skall länge föresväfva honom, långtsedan de varnande orden utplånats ur hans minne. Och slutligen några ord om vätskors och gasers ledningsförmåga! Rumford anställde äfven i detta hänseende talrika försök, vittnande både om klar uppfattning af frågan och experimentel skicklighet. Han ansåg vätskor bestämdt sakna förmåga att fortplanta värme genom ledning, hvilken ban mycket riktigt skilde från öfverförning; och för att ej denna sednare skulle komma med i spelet, upphettade han vätskan ofvanifrån. Sålunda fann han, att en het jerncylinders värme ej förmådde tränga nedåt genom ett knappt två linier tjockt lager af olivolja; lian kokade vatten i ett glasrör öfver is, utan att smälta denna. Nyare försök af Despretz hafva emedlertid visat, att vätskor verkligen ega ledningsförmåga, ehuru ytterst liten. Äfven gasernas ledningsförmåga förnekades af Rumford; frågan derom har i sednaste tid åter upptagits af Magnus i Berlin, hvilken anser sig genom försök hafva ådagalagt, att vätgasen leder värme lika bra som en metall. Luftens afkylande inverkan på grund af värme-öfverförning kan visas sålunda. Sänder man en elektrisk ström genom en spiral af pla-tinatråd, blir denna starkt glödande; sträckes derpå tråden, så att den blir alldeles rak, försvagas glöden genast — man kan knappt se den. Detta beror naturligtvis af luftens friare tillträde^ till tråden. Här är en recipient It (bild 65), ur hvilken luften kan utpumpas; vid dess botten är fästad en metallstång m, Bild 65.