- Project Runeberg -  Värmet betraktadt såsom rörelse /
143

(1879) [MARC] Author: John Tyndall Translator: Carl Fabian Emanuel Björling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. VIII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

143

jag sänker eller höjer trumman, närmar eller aflägsnar den från
ljudkällan; det är denna sistnämndas rörelse, som meddelat sig
åt luften, derigenom öfverförts till papperet och förvandlat detta
i sin ordning till en ljudande kropp.

Här äro två svärtade
mes-singsskifvor A och B (bild 68),
förenade medelst en metallstaf;
på båda är strödd fin hvit sand.
Jag fattar stafven på midten
mellan tummen och pekfingret af
min venstra hand och, hållande
den lodrätt, drar jag med min
högra längsefter densamme ett
stycke flanell, beströdt med
pulveriseradt harz. I hören ett ljud
och sen, att detta enda drag har
kommit sanden att ordna sig i
tydliga koncentriska ringar. Jag
stryker nu saktare; I hören en
svag musikalisk ton; sanden
dallrar och samlar sig så småningom
i samma linier som nyss. De
äro nu så tydliga, som vore de
ritade; likadana finnas på den

öfre skifvan. Metallstafvens
dallringar hafva meddelat sig
till båda och delat hvardera i
vibrerande delar, åtskilda af
orörliga nodallinier, på hvilka
sanden kommer till hvila.

Jag vill nu visa Er dessa
dallringars öfverförande genom
luften. På golfvet ligger vår
papperstrumma D, beströdd med
mörk sand; jag kan stå på
bordet eller tillochmed nära taket
och ändå "få ljud i den".
Under det metallstafven, som
förenar messingsskifvorna, är
rig-tad rätt emot trumman, stryker
jag den kraftigt med det hartsade flanellstycket; ett enda drag
— och sanden lägger sig genast i ett slags nätformigt
mönster. En dylik verkan utöfva ljudvågorna på örats trumhinna;
denna försättes i dallring liksom papperet på resonansbottnen,

Bild 68.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 17:54:52 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tyndall/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free