- Project Runeberg -  Värmet betraktadt såsom rörelse /
239

(1879) [MARC] Author: John Tyndall Translator: Carl Fabian Emanuel Björling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. XIII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

•239 dessa osynliga strålar skola kunna skiljas från sina synliga följeslagare. Man kunde ju, tyckes det, helt enkelt afstänga medelst en mörk skärm den synliga delen af det elektriska spektrum och sålunda få de ultra-röda strålarne ensamma qvar; och på detta sätt förfor äfven W. Herschel vid sina arbeten med solspektrums mörka beståndsdelar. Men olyckligtvis måste man, för att åstadkomma ett noggrannt åtskiljande af detta slag, låta ljuset framtränga genom en ytterst smal springa, och hela värmebeloppet blir derigenom för obetydligt för det afsedda ändamålet. Vi måste följaktligen använda "sållning"; vi måste skaffa oss ett ämne, som absorberar fullständigt de lysande strålarne och genomsläpper åtminstone i det närmaste samtliga de ultra-röda. Ett sådant ämne måste uppenbarligen vara för det första en enkel kropp, ett element, för det andra fullt ogenomskinligt; och intet annat lämpar sig i sjelfva verket bättre för ändamålet än jod. Densamma måste emedlertid användas i upplöst tillstånd *), och sjelfva lösningsmedlet utöfvar naturligtvis stort inflytande; det kan t. ex. ej ifrågakomma att använda alkohol dertill, enär denna vätska kommer vatten närmast i förmåga att förstöra ultra-röda strålar. Lyckligtvis tinnes det en vätska, som på en gång har förmåga att upplösa jod i stor mängd och tillika sjelf är ytterst diaterman; det är kolsvafla. Den sålunda erhållna lösningen är utomordentligt mörk och i lager af tillräcklig tjocklek alldeles ogenomskinlig; den absorberar alltså fullständigt alla vågrörelser, som ligga mellan det, synliga spektrums gränser. Att joden i denna lösning är lika fullständigt diaterman för mörkt värme, framgår deraf, att den genomsläpper hela värmestrålningen såväl från en icke-glödande platinaspiral, som från en sotad Leslies kub vid 100° eller en vätgaslåga, samt absorberar af strålningen från en oljelåga endast 3 procent en gaslåga 4 „ en hvitglödande| platinaspiral 4,6 ,, elektriskt ljus 11 ,, Isynnerhet det sist anförda resultatet är högst beaktansvärdt. 11 procent af det elektriska ljusets strålning absorberas af joden, *) Sådant behöfves deremot icke för brom, som redan vid vanlig temperatur har vätskeform och äfven utöfvar på strålarne enahanda inverkan som joden; men den afdunstas, isynnerhet vid den uppvärmning som åtföljer absorptionen, mycket starkt och angriper dervid både ögon och lungor på det häftigaste.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 6 11:12:29 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tyndall/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free