•241 förenar dem i en brännpunkt k. Dessförinnan måste de emedlertid genomgå såväl en bergsaltskifva, som den af tvenne dylika inneslutna jodlösningen mn, hvars ånga bortgår genom ett långt rör vid o. Både bergsaltet och jodlösningen hållas afkylda medelst kallt vatten, som inträder genom röret r i det ringformiga kärlet ss och, sedan det här uppvärmts bortflyter genom h. Med denna apparat, i hvilken den elektriska strömmen utvecklades af en kraftig, af 50 Groves element bestående stapel,1 erhöllos i den fullkomligt mörka brännpunkten k följande verkningar. Ett stycke silfverblad fästades i en ring af metalltråd och svärtades medelst ångor af svafvel-ammonium; då det derefter hölls i brännpunkten, blef det svarta öfverdraget lifligt glödande. Ett på samma sätt behandladt kopparblad gaf enahanda resultat. Ett platinablad, öfverdraget med platinasvart *), sattes i en lufttom re-cipient och infördes derefter i brännpunkten. Dennes värme förvandlades dervid ögonblickligen till ljus, och en tydlig omvänd bild ("termograf", bild 103) af de glödande kolspetsarne syntes på metallen. Kunna således verkligen mörka värmestrålar förvandlas till lysande? Det tyckes väl så af dessa sista försök, såframt nemligen inga andra än ultraröda strålar framsläppas genom joden till brännpunkten, d. v. s. hvarken lysande eller ultra-violetta. Ett sådant resultat vore i teoretiskt hänseende af stort intresse; Stokes har (sid. 149) uppvisat möjligheten att göra ultra-violetta strålar synliga, d. v. s. att förvandla dem till andra af lägre brytbarhet och större våglängd — ett fenomen, som han benämner fluorescens; det här ifrågavarande vore naturligtvis ett förlopp af rakt motsatt beskaffenhet. För att vinna full säkerhet i nämnda hänseende förfor jag sålunda. Sedan alla fogar af lampans camera blifvit noggrannt till-slutna, och dagsljuset utestängdt från rummet, sattes mellan *) Med det sednare förstås platina i ytterst finfördeladt tillstånd eller i form af ett svart pulver. Det erhålles i denna form, om en lösning af platinachlorid reduceras med zink eller med socker och kolsyradt natron. O. A. 1 fi Tyndall, Värmet. Bild 103.