Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"renanismen" och krisen i renans liv 59
högaltare han aldrig fick lyfta hostian och de
heliga kärlen, lovar han sig själv, att denna
frigörelse aldrig skall mynna ut i frivolitet och
moraliska eftergifter. Den Gud har vidrört med sitt
skaparfinger och smort med utkorelsens olja kan
aldrig finna behag i världens flärd och ävlan.
Renan kände redan som troende ung Issyseminarist
avsmak vid monsieur Dupanloups lätta sätt att
handskas med religionens värden och
grundsanningar, denna prästen-världsmannens behändiga
förmåga att omsätta katolsk religiositet i klassisk
poesi och mondäna levnadsregler. Den
positivis-tiske vetenskapsmannen söker bibehålla sin
asketism ocTi moralism. De ha mistat sin kristna
motivering, men i stället fått en vetenskaplig. Är icke
också en vetenskapsman något av en Herrens nazir?
Har icke också han ett sanctuarium att nalkas
i bikt och i bön, en bön utan dogmer? Hur
skulle han samtidigt, utan att väcka tvivel på sitt
uppsåts renhet, kunna tjäna Veritas och
Mam-mon ?
Utrustad med ett sådant pansar av
vetenskaplig dygd och stoicism gör Renan på 1860-talet sitt
inträde i den stora världen, den allmänna
diskussionen, de litterära cirklarna och politiken. Han
stenas och bekransas, blir ett motsägelsens tecken
i press och litteratur och ett orakel i salongerna.
Han har förut varit en ödmjuk tjänare i den
vetenskapliga sanningens helgedom, han blir nu
— det går visserligen långsamt — ett slags fri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
