Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
torsten f o gel qvist
tänkarnas kardinalbiskop och själasörjare. Han
börjar vårda sig om sin klädsel, lägga märke till
sin person, och när han uppträder vårdslöst, gör
han det med en viss självupptagen behagsjuka.
Estetiska böjelser hade hos honom vaknat ur sin
slummer redan under den italienska resan 1849—
1850. De få nu en ny näring i umgänget med
en Sainte-Beuve, en Flaubert, en Gautier, en
George Sand. Middagarna på Magny bidraga att
förvandla honom till intellektuell gourmet.
Samme yngling, som en gång i breven till modern
aldrig försummade att fråga: »Vad tycker mamma
om mig?», frågar nu: »Vad tycker m an om mig?»
Studiekammarens rena eller, skall man kanske säga
något instängda luft fylles med allehanda
stoffpartiklar utifrån, som sticka i näsan och reta
aptiten på livet. Men det behövs ännu en chock
för att pansaret skall brista. Och denna chock
kommer med fransk-tyska kriget 1870—71 och
Pariserkommunen. Kants, Goethes och Fichtes
Tyskland avslöjar sig som Bismarcks Preussen.
Förgäves vädjar Renan i sina beryktade, klassiska
David Straussbrev till den gammaltyska andan.
Förgäves besvärjer han de intellektuella att
intervenera i knektarnas grymma krigslek.
Förgäves tillhåller han segrarna att utnyttja segern
med ädelmod och måtta. Förgäves frammanar
han, som i åratal arbetat på ett samförstånd
mellan Frankrike och Tyskland, som i tysk
vetenskap sett sin fostrarinna till sanningssökande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
