Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
f>0 TYPOGRAFTIDNING
N:r Ii’
Själfva tryckningen i färg är ganska enkel. Först
trycker man med en slät undertrycksplatta rödt, blått
eller grönt, därpå med chaostypiplattan i guld- eller
silfverbrons och förskjuter sedan punktnrerna en
kvart-petit åt sidan ocli nedåt; därefter tryckes ofvanpå
bronsen med någon mörkare färg, beroende på grundtonen.
Genom punkturförskjutningen uppstår å ena sidan skug-
for och å motsatta sidan skymtar bronsen fram och
ommer därigenom äfven plattans mönster att plastiskt
framträda.
Vi hoppas inom kort såsom bilaga till
Typograftidning kunna lemna ett i färg utfördt profkort på detta
säregna tryck.
Om materialens behandling i boktryckerier.
(Af F. S.)
5. Trycket.
ar man vid kolumnernas ombindning undvikit
hopknutna snören samt gifvit akt, på att de
undan-stuckna snörändarne äro synliga, torde det vara lätt
för tryckaren att vid snörupptagningen undvika
bok-stäfvernas omkullfallande kring kolumnen. Händer detta
ändå, så bör han alltid ställa de omkullfallna
bokstäfverna med signaturen bakåt, men ej, som vanligt sker,
vända dem upp och ned, så att „flughufvuden" uppstå
vid tryckningen; bokstafvens bild skadas om den
tryk-kes emot den hårda järnskifvan. En omsvängd bokstaf
borde alltid blifva observerad af en uppmärksam
revi-derläsare lika lätt som ett nflughufvud". För öfrigt bör
äfven tryckaren lägga märke till det ställe, där
bokstäfver omkullfallit, och antingen själf läsa öfver det eller
göra sättaren eller reviderläsaren uppmärksam därpå.
Förr än tryckaren skrufvar fast formen, bör han
öfvertyga sig om att den står i rät vinkel. Af ett två
gånger hopviket pappersark får han vinkelmått och
lineal, men aldrig bör man lämna sådana värktyg af järn
i hans hand, ty de innebära en altför stor fara för
stilmaterialen. Råkar något i olag vid formen, bör han
alltid tillkalla sättaren, men aldrig själf försöka sig vid
satsen.
Förr än formen lyftes upp, bör tryckaren öfvertyga
sig om att den håller; är den upplyftad, bör han väl
och försiktigt rengöra den på undre sidan antingen med
en trasa eller borste; likaledes bör fundamentet vara
rent. Ar formen i prässen, bör han skrufva upp och
klappa den försiktigt, men icke bearbeta den som en
rasande trumslagare sitt kalfskinn.
Första afdraget bör göras så svagt som möjligt;
bättre är att hjälpa par tre gånger efter, än att taga det
för starkt.
Vid revideringen följes samma regler som vid
korrigeringen. Förr än sättaren lämnar prässen, bör han
öfvertyga sig om att inga stilar ligga kvar; äfvenså bör
tryckaren, innan han slutar formen igen, se efter att
intet ligger på den.
Uppstå under tryckningen spetsar, bör man taga
det onda vid roten. Sättaren bör därom underlättas;
denne tar då bort stegen från kolumnens vänstra sida
och undersöker radernas utslutning, undanskaffar
krokiga mellanslag, bokstäfver och alt som kan ge anled-
ning till misstanke. Tryckaren bör ej befatta sig
härmed, allra minst bearbeta spetsarne uti sluten form med
hammare och ål.
Är formen uttryckt, bör maskinmästaren sörja för
att den, såsnart den är vaskad, omedelbart befordras till
sätteriet och icke blir lämnad på vaskbordet tills alla
kolumnerna äro garnerade med svibelfisk. Äfven bör
maskinmästaren se efter att till vaskningen icke
begagnas alt för slitna borstar, så att stilen kommer i för
nära beröring med träet. (Forts.)
Teckningsfärdighet och matematik hos typografer.
TJà ett typografernes förenings månadsmöte senaste
• höst uttalades den önskan att Helsingfors
typografer så många som möjligt skulle besöka
Konstnitsföre-ningens skola för inhämtande af vetande i matematik
och teckningsfärdighet. Men endast fem typografer ha
hörsammat uppmaningen och denna termin besökt skolan.
Beklagande denna likgiltighet vilja vi härjämte
genom att framhålla brister påpeka nödvändigheten för
vårt yrkes utöfvare att inhämta färdighet i ofvanstående
ämnen.
Om någon bör just typografen vara god räknekarl.
Det är nödvändigt för t. ex. en tabellsättare att säkert
och snabbt kunna räkna ut de olika storheternas
sammansättning och förhållande till hvarandra. Att en
sättare, som tillika är god räknekarl, förtjänar in åtskilliga
mark under samma tid en annan behöfver att fundera",
är väl kändt. Ja, en sådan sättare kan ofta tillräkna sig
flere tiotal mark i månaden mera än andra, just för det
att han kan räkna.
Och teckningskonsten sedan! Huru befängd är ej
ofta smaken vid uppsättandet af en titel- eller
omslagssida? Huru besynnerliga ornamentsammansättningar
förekomma ej i mänga accidensarbeten? Tydligt synes att
sättare ej alls gifva akt på utseendet hos de omgifvande
föremålen af nutids smak, ja att de ej ens fästa sig vid
huru tyngdlagarna fordra att en kropp bör stå för att
den ej må fälla omkull. — Låtom oss se huru
maskintryckaren lappar på däckelu fore trycket af en kliché
eller stock. Huru tvifvelalctiga synas ej ofta hans
begrepp om skuggor och dagrar vara! Ett mörkt bråddjup
kan mycket lätt få en ljus anstrykning som ej alls gör
detta så dystert som det borde vara; en klar himmel
kan däremot få ett hotfullt åskvädersutseende, o. s. v.
Dessa några rader äro kanske nog för att visa huru
klent det ofta är bestäldt med smak och räknekonst hos
mången typograf. Typografin är ju en betydande länk
i civilisationens gyllene kedja och dess arbetare måste
höja sig upp i smak och konstfärdighet, för att denna
länk mätte te sig lika fin ocli glänsande som alla de
andra. Vi uppmana därför Helsingfors typografer att
nästa höst, då ny termin börjar, besöka
Konstflitsföre-ningens skola för att där söka, så mycket göras kan,
afhjälpa ofvan framhållna brister.
Statistiskt.
Ur nyligen utkomna XVIII tornen af „Bidrag till Finlands
officiella statistik", hvilken innehåller Industri-statistik för 1887.
meddela vi liär siffror som beröra tryckerirörelsen inom vårt land
under nämda är:
Boktryckerier funnos: i Nylands län 10 med ett
produktionsvärde af 7GG,.rj50 mk, i Åbo och Björneborgs 1. ti m. prod.v. af
147,240 mk, i Tavastehus 1. ti m. prod.v. 88,’JDO mk, i Wiborgs I. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
