- Project Runeberg -  Typograftidning / 1889 /
19

(1889-1890)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 5

TYPOGRA

19

ra. prod.v. 93,175 rak, S:t Michels L 1 ra. prod.v. 2.600 rak. Kuopio
L 3 m. prod.v. 35,310 rak, i Wasa 1. 5 m. prod.v. 71,800 och i
Uleåborgs 1. 3 ra. prod.v. 67,000 mk. — Summa 39 boktryckerier
med produktionsvärde 1,272,(565 mk.

Mekanisk drifkraft vid boktryckerier användes endast i
Helsingfors (2 st gasmotorer och 5 st. ångmaskiner med tillsammans
417s hkr.), Åbo (1 st. gasmotor om 2 hkr) och Wasa fi st. ångra,
om I1/, hkr.)

Arbetare vid boktryckerierna funnos: i Nylands län 328
mani. o. 63 kvinl., Åbo o.’B:borgs 1. 84 m. o. 10 kv., T:hus 1. 66 m. o.
1 kv., Wib. 1. 51 m., St Michels 1. 4 m., Kuopio 1. 24 m.. Wasa 1.
44 m. o. 8 kv. samt i U:borgs 1. 22 ra. o. 1 kv. Summa 623 mani.
o. 86 kvinliga = 709 arbetare.

Af främmande nationalitet voro 13 boktr3rckeriarbetare i
Helsingfors och 1 i Wasa.

Stentryvkerier funnos: i N3’lands liln 3 med ett
produktionsvärde af 179,000 mk och i Åbo och Björneborgs län 2 med
prod.värde 144.340. Summa 5 st. och prod.värde 323,340 mk. I
produktionsvärdet för stentryckerierna i Åbo ingå diverse arbeten,
såsom spelkort, bokbinderiarbeten och askar.

Som Mekanisk drifkraft vid stentryckeri er användes i Nylands
län 1 st. ångra. o. 1 st. gasmotor om tills. 10 hkr och i Åbo 1 st.
ångm. om 6 hkr.

Arbetare vid .stentryckerier funnos: i Nylands län 58 mani.
o. 28 k v. och i Aho 1. 45 mani. 68 kvinl. S:a 103 mani. och 96
kvinl. = 199 arbetare.

Af främmande nationalitet voro 5 stentryckeriarbetare i
Helsingfors och 6 i Åbo.

i-V»-

Till redaktionen for Typograftidnbxg.

Om elevflyttmng-arna.

Redaktionen har ai’ en gammal bepröfvad
konst-förvandt fått mottaga nedanstående, hvilket vi med nöje
införa:

I senaste n:r af Typograftidning ingick ett skarpt
och i mitt tycke berättigadt klander öfver att en
flyttande elev mottagits å ett tryckeri härstädes. Jämte det
jag får underrätta att sedan dess åter en elev från A.
Schaumans tryckeri mottagits å J. C. Frenckell & Sons,
ber jag tillika att med anledning af oskicket få yttra
mig litet efter min erfarenhet.

En konstförvandt, som får sig en elev ombetrodd,
vill att han framför alt skall vara lydig och efterkomma
sin lärares maningar. En del elever äro sedesamma och
med dem är det Tätt att komma till rätta, men andra
äro däremot egensinniga, svårböjliga och ofta därtill
sturska. En elev af sistnämda sort kan nog reta en
gammal man, så att han måste hårdt tillrättavisa honom.
Hen hvad blir följden af tillrättavisningen? Jo, eleven
säger upp sig — ja någon gång går genast — och
flj’t-tar till ett annat tryckeri, hvars faktor sålunda
uppmuntrar andra elever till samma dåliga beteende på
samma gång han nedsätter konstförvandternas värde i
elevernas ögon. Hurudana konstförvandter skola sedan
blifva af dylika elever? Månne just sådana herrar
faktorer önska ha dem?!!!

Här har jag endast talat om elever som flytta af
orsak att de erhållit nödiga tillrättavisningar, icke om
sådana som flytta därför att de i allmänhet äro
missnöjda med do bestående förhållandena. Jag vill icke nu
tala om de sistnämde, ty jag ser att dessa rader hålla
på att blifva för många, hvarför jag endast tecknar

Gammal konstfiirvandt.

Faktorn vid J. C. Frenckell & Sons tryckeri, herr
C. Lindh, som önskat få kännedom om innehållet af
ofvanstående, har i ett bref till redaktionen förklarat
orsakerna till mottagandet af den flyttande eleven vara
att gossen var utan sj*sselsättning àå han antogs, men
att han ej tidigare blifvit lofvad plats å nämda tryckeri.
Gossen hade dessutom —- såsom flyttande elever
vanligen göra — sagt att han ej på sin tidigare innehafda
plats skulle fått lära något. Slutlydelsen af hr L:s bref
är denna:

„Resumé: Jag vet ej om det kan kallas orätt att
i arbete taga en fri person, som vill lära yrket och som

ej på minsta sätt uppmanats att flytta från förut
inne-hafd tjenst. Högaktningsfullt

Carl Lindh."

Redaktionen för sin del anser att flyttande elever
ej böra mottagas, utan bör hvarje tryckeri själf
upplära åt sig sådana. Är ökning af arbetsstyrkan så
brådskande att man ej hinner lära in elever, böra
konstförvandter antagas, ty desse äro frie, n.b. efter 14 dagars
uppsägningstid.

Till redaktionen för Typograf tidning.
I elevflyttniiigsfrägan.

I senaste n:rt af Typograftidning ingick ett
uttalande angående elevflyttningar, hvilket ger mig
anledning framställa:

Om en elev med ett betyg som ej innehåller några
klandrande omdömen blir antagen å ett tryckeri, borde
någonting för yrket skadligt icke ligga däri. Det är ju
möjligt att han icke trifts å sin tidigare plats.

— I —

Red:s svar : En flyttande elev bör, såsom vi redan
tidigare sagt, ej antagas vid något tryckeri, ty, såsom
flyttuingslysteu, lämpar en sådan sig icke för yrket.
Orsaken till att han möjligen erhållit ett betyg, hvilket icke
innehåller någonting för honom nedsättande, torde, såsom
vi tro, ligga däri att faktorn vid det tryckeri, hvarifrån
flyttning sker, ej vill stänga vägen för den flyttande till
andra yrken, för hvilka han måhända bättre passar.

— Typografernes förening hade ett välbesökt
månads-möte den 12 maj. På programmet voro frågorna om
.söndagsarbetets afskaffande och om sättet att utgifva de af
Utskänkninijsaktiebo-laget erhållna resestipendierna. Angående den första frågan beslöts
att föreningens bestyrelse skulle ingå till vederbörande
tryckeriprincipaler och tidningsredaktioner med anhållan om indragning
af söndagsarbetet. — Beträffande den andra frågan beslöts att
stipendienia skulle gifvas åt en sättare och en tryckare, att
ansökningar böra inlämnas inom fjorton dagar efter denna mötesdag,
att stipendiateme skulle afgifva berättelse öfver Parisbesöket, att
en komité skulle tillsättas för att mottaga ansökningarna och
afgöra om till hvilka stipendierna böra gifvas och att komitén skulle
bestå af 3 sättare och 3 tryckare, hvilka dessutom skulle utse en
sjunde ledamot. Vid val af ledamöter i komitén utsågos härtill
siittarene O. Lindstedt, J. Roth o. G. Stjerlund samt tryckarene J.
Lönnroth, E. Nordling och A. Nyberg; suppleanter blefvo hrr
F. Sallet och A. Södertund samt VT. Mal mgren ocli A. Sarnian.

— Antalet i gång varande bolctryckerier i
Helsingfors är för närvarande åtta *). A dessa finnas 30 st. snäll prässar,
af hvilka 4 dubbla, 4 tramp- och 15 handprässar. De sistnämda
begagnas dock numera endast för korrektnrafdragningar. Fem
tryckeriers prässar drifvas af ångmaskiner och tre af gasmotorer.
Vid tryckerierna äro anstälde 372 personer, däraf 324 män och 48
fruntimmer. Af hela antalet arbetare äro 188 konstförvandter och
151 elever samt 33 biträden m. m.

— Föredrag i finsk bo/cti’gekerihistorie. Faktorn vid
Finska litteratursällskapets tryckeri, lir Rol). Ahlstedt, kommer att
vid typografernes förenings månadsniöten nästa höst hålla
föredrag i finsk boktryckeri historie. Hr A. har redan under många
år saralat material i ämnet. Då ännu ytterst litet är bekant
om äldre tiders boktryckeriväsende i vårt land, torde dessa
föredrag blifva mycket kärkomna. Föredragaren önskar att vid dessa
tillfällen måtte uppbäras en liten afgift till förmån för
typografernes byggnadsfond, hvilken utgift alla torde vara med om!

— Sytt boktryckeri i Tammerfors. Firman Lång »fe
Ståhlberg liar af pressöfverstyrelsen erhållit tillstånd att inrätta
ett boktryckeri i Tammerfors. ~ Samma firma har redan någon tid
bedrifvit bokhandels- och bokbinderi rörelse därstädes.

— Dödsfall. Den 22 maj afled ft Dahlsvik egendom i Esbo
socken sättarekonst förvand ten Karl Wilhelm Nordberg i en ålder af
närmare 71 är. Den aflidne hade en järnhälsa ända tills ban för
åtta år sedan fick så svag syn att ban m:\ste lämna vinkelhaken
ifrån sig. På senaste tiden var han bosatt i Esbo, där lian
underhölls af en son. N. tillhörde Finske T3’pografernes
understödsförening och var en af dess stiftare.

•) I detta antal in£& lcko s. k. vliitlcorttr.vckcricr, hvilka lära tlnnaa litet
hvamtans ocb »kota» af pertoner »oui oj äro typografer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:32:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/typotid/1889/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free