Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TYPOGRAFTIDNING
N:r 0
Bland färger som icke t&la ljus kunna nämnas
följande: karmosinlaek, scliarlakanlaek, gul lack,
purpur-tack, turkiskt blått, indigo och berlinerblått.
Följande färger kunna motstå ljuset och friska
luften, men lida vid fuktighet, skugga ocli skämd luft:
mönja, kromrödt, oraugerödt, kromorange, minerallack,
kromgult, miueralgult, koboltblått, mineralgrönt eller
grönt lack, scheelskt grönt och alla blyhvitt sorter.
Färger hvilka ej skola brukas tillsammans med
spanskt hvitt eller andra blyhvittfärger äro:
chinesiskt,-gult, gummigutta, italienskt rosenrödt, mönja, karmosin
och liknande lackfärger, karmin och indigo.
Färger, hvilka icke få blandas med sådana, som
innehålla järn äro: silfverhvitt, kungsgult, patentgult,
ckinesiskt gult, karmin, scliarlakanlack, neuwieder- eller
bremerblått.
.JMIÄ..
Läder tonplattor.
invändningen af läder tonplattor är icke någonting
nytt. I Förenta staterna har man begagnat sådana
på olika orter redan i mer än 25 år vid tryck af kulörta
mittelstycken och undergrund för infattningar. Fördelen
af detta material ligger i dess billighet och det snabba
framställningssättet, hvilket gör att en boktryckare är
i stånd att omedelbart utföra brådskande uppdrag. Att
denna metod ännu icke funnit någon vidsträktare
utbredning, ligger väl hufvudsakligen däri, att man icke
tilltrott sig skicklighet att vackert utskära å plattan
behöfliga figurer. Men detta är på långt när icke så
svårt som man föreställer sig; med någon
uppmärksamhet och öfning samt medels en god pennknif är den
konsten snart inlärd.
Det lämpligaste materialet är det af vagnmakare
använda s. k. sprut- eller smutslädret, hvilket har en
glatt yta och är jämtjokt. Hvad beträffar
beredningen af plattorna, så skaffar man sig en god, torr
brädlapp, något lägre än stilhöjden, och slutar denna i ram
lika som en tryckform. Sedan sättes formen på
fundamentet i en handpräss och bestrykes träplattan med tunt
lim, hvarefter lädret påsättes och prässbengeln drages
till. Efter att ha varit i klämma en half timme, uttages
formen ur prässen och ställes åsido till följande dag,
under hvilken tid limmet blir fullkomligt tort och fäst.
Skall man nu skära linjer, bokstäfver eller figurer å
plattan, så bör man taga ett godt svart afdrag från
originalet, lägga detta på läderytan och medels en stark
gnidning å baksidan af pappret få aftrycket öfverfördt
på plattan. Så snart öfverföringen är gjord, beströr man
densamma med bronspulver eller fint pulveriseradt
blyhvitt, hvarigenom konturerna blifva lätt igenkänliga
och färgen icke suddar från sig. Härefter kan arbetet
med knifven vidtaga.
För att vid förefallande behof ha färdiga plattor
till hands, anbefalles att på en gång öfverdraga flere
större brädstycken med läder, ur hvilka man sedan vid
behof kan utskära nödiga storlekar.
(Inland Printer.)
Om tull på tryckprässar.
må
ör att upphjälpa ocli skydda egen industri mot
den utländska konkurrensen har man påfört
. tull å allehanda maskiner, så äfven å
tryckeri-l"* maskiner. Dessa sistnämnda, isynnerhet
tryck-prässarne, äro mycket dyra och tullarne göra dem ännu
kostsammare därigenom att dessas belopp stiga till omkr.
10 °/o ftf maskinernas värde. Då det nu är omöjligt att
få sådana gjorda i eget land, vilja vi här ådagalägga
olämpligheten af dylika tullar samt bevisa att
följderna af desamma blifva helt andra än dem regeringen
tänkt sig.
Fabrikationen af tryckprässar är mycket utvecklad
och storartad i utlandet, isynnerhet Tyskland och
Frankrike. Orsaken härtill är den stora afsättning fabrikerna
ha öfver hela världen, samt maskinernas utmärkta
beskaffenhet. Hvarje tryckprässfabrik har sina egna
spesi-elt i sin bransch inneliggande tekniske ledare och
arbetare, hvilka uteslutande sysselsätta sig med
konstruktion och tillvärkning af tryckerimaskiner. Dessa
människor ha så helt och hållet lefvat sig in i
tillvärk-ningen af sådana, att de äro alldeles främmande för all
annan maskinfabrikation.
Till Finland införes årligen högst fem tryckprässar
och dessa af de mest olika konstruktioner, såsom dubbla
och enkla Augsburger, König & Bauer, dubbla och enkla
Marinoui, Alauzet o. s. v., olika för tidnings- och annat
tryck. Då, som synes, afsättningen inom eget land ej
blefve stor och det är tvifvelaktigt om någon sådan
kunde fås på utlandet, är det klart att tillvärkning af
tryckprässar i Finland icke är tänkbar. Tullarne å
tryckprässar måste därför anses onödiga, emedan de
ej ha den åsyftade värkan — upphjälpandet af landets
industri.
Men att dessa tullar icke allenast äro onödiga utan
äfven till skada för landet skola vi här påvisa:
Yi vilja tänka oss inrättandet af ett tryckeri och
uppsättandet af eu tidning i en landsortsstad. (I
Finland finnas ännu flere städer som sakna tryckerier.) Vid
anläggandet af ett litet tryckeri är det lättast att skaffa
stilförrådet, ty detta tages i mindre partier, efter råd
och lägenhet, men den nödvändiga tryckprässen måste
tagas på en gång och den kostar mest. Den minsta
präss man kan komma tillrätta med, kostar omkr. 5,000
mk. Men härtill komma tullumgälderna med 10 °/m eller
500 mk. Detta är en stor summa för en anläggning af
så litet omfång, ty denna hunne väl till för inköp
af hela stilförrådet för det blad tryckeriägaren har för
afsigt att uppsätta.
Att sådana extra utgifter värka hämmande på
boktryckeriindustrin är själflället.
Då nu tryckeri och tidning i en stad äro mägtiga
häfstänger för bildningens höjande, men tullumgälderna
äro dessa till förfång, äro alltså sådana här en
beskattning af folkbildningen, hvars upphjälpande är en
angelägenhet, som om någon bör ligga staten om
hjärtat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
