- Project Runeberg -  Typograftidning / 1889 /
42

(1889-1890)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TYPOGRAFTIDNING

N:r 11

Den internationella typografkongressen i Paris.

(18—21 juli 188U).

(Fortsätta fr. n:r 8.)

Tredje frågan. Grundandet af en allmän europeisk
motstånds-kassa, föranledde till liflig diskussion, hvarunder flere t a]are
yttrade sig. Många uttalanden gingo ut pft att bevisa omöjligheten
at’en gemensam kassa för hein Europa. Slutligen föreslog hr
Kra-lik att man skulle ena sig om ett at’ hr Siebenmaun gjordt
andra-gande. Detta lydde: „Deu internationella typografkongressen
erkänner nödvändigheten af ständigt bestående motstftndskassor i de
särskilda europeiska förbunden nch uttalar den önskan att alla
förbund snart skulle vidtaga nödiga steg till grundandet af
motstftndskassor." Förslaget antogs nästan enliiilligt. Vidare antogs
ett annat Siebenmanns andragande som lydde: „Det. romaniska
Schweiz i gemenskap med typogra»förbundet hör uppdragas att
inom ett ftr utarbeta ett förslag till bildandet af en internationell
motst&ndskassa. Nästa internationella kongress skulle uttala sig
öfver dess utlåtanden". Ett förslag at’ hr Bories om upprättandet
af blandade skiljedomstolar for förminskandet, af arbetsinställelser,
antogs med ö röster mot 4. Ett förslag af hr Bergenn att vid
arbetsinställelser icke för många fordringar pft en gäng skulle
uppställas, högst tvä eller tre, antogs med 7 röster mot 2.

Om den fjärde frågan, förkortandet af arbetstiden, utspann sig
likaså ett lifligt meningsutbyte, hvilket räkte pä andra dagen.
Slutligen enades inan allmänt om att allt skulle göras för att tå
arbetsdagens längd förkortad till åtta timmar samt att alla till huds
stående medel i de olika staterna (sträjker, sammankomster,
kongresser och petitioner) härför skulle användas; vidare skulle motarbetas
fruntimmers och barns användande vid nattarbete, att söka minska
öfvertidsarbetet till det minsta möiliga och att för sådant arbete
måtte betingas högsta möjliga betalning. Med 8 röster af 13
beslöts vidare uttalandet att’allt. beräkningsarbete bör afskaffas.

Femte frågan: Internationell reglering af lärlings frågan. Äfven
denna fråga föranledde en lång och lillig diskussion. Ilar
framgick att i allmänhet många oregelbundenheter i
lärlingsförhållan-dena förefinnas i de olika länderna. Man enades slutligen om att
uttala sig (let de enskilda förbunden först böra bearbeta frågan,
innan man går till tanken på en internationell reglering af densamma.

Sjätte frågan om ömsesidigt understödande af på resor
insjuknade medlemmar afgjordes sålunda att kongressen, pä förslag af hr
Kralik, uttalade det alla boktryckarorgauisationer måtte vara
hjäji-samma mot sjuke resande.

Sjunde frågan: ..Hafva förbundsmedlemmar utan nationalitets
àtskilnad någon garanti för likställighet à tryckerierna? Af
andragan-dena framgick att Tyskland och tyska Schweiz äro de enda läuder
där àtskilnad mellan infödingar och utländingar icke förekommer,
men att- i de öfriga mer eller mindre afvoghet råder mot
utländingar. Kongressen beslöt antaga ett af hr Borgeand framstäldt
an-dragande, sålydande: „Den internationella kongressen beklagar att
denna punkt blifvit upptagen på dagordningen och uttrycker, den
önskan att arbetarne måtte förklara sig solidariska, till hvilken
nation de än må höra." En önskan af hr Camut att artikeln 4 i
franska lagen om syndikat, hvilken förbjuder utländingar att
deltaga i föreningsledning och -komité, måtte upphäfvas, antogs af
kongressen ocli beslöts att denna önskan skulle framlämnas till
inrikesministerium.

Åttonde frågan: Vore det icke att bidraga till stärkandet af
ar-betareassociationenui om desamma icke befattade sig med politik annat
än hvad angår ekonomiska och sociala frugor? Sedan flere talare
yttrat sig hit och dit ocli en mängd andraganden och förslag
förkastats, oeslöts att öfvergå till dagordningen.

På förslag af hrr Paillot och Veraldi beslöts att meddela
denna kongress’ beslut åt den nästa vår i Bern sammanträdande
internationella konferensen at" regeringsdelegerade.

Härpå upptogs frågan om hällandet af nästa internationella
typograf kongress, och beslöts att, denna skulle hållas i Bern.
Angående tiden tör densamma, beslöts att de olika förbunden skulle
bestämma därom.

Sedan en mängd artigheter utbytts, åtskildes kongressen.

å£

Fackliteratur:

— „Dcr Ornamenteii8chatzu, ett praktvärk som
utkommer häftesvis pä Julius Hoffmanns i Stuttgart förlag- Arbetet,
som nu utkommer i 2:dra upplaga, kostar pr häfte endast 1 rink.
„Archiv ftir Buchdruckerkunst" säger om detta arbete: „Då vi
framhålla att detta värk redan utkommer i en andra upplaga, så
är ett närmare ingäende på det öfverhufvud rika innehållet därför
väl icke nödigt. Emellertid vilja vi dock nämna att priset är
måttligt sä att. det bör vara möjligt för hvar och en att anskaffa
sig ett värkligt godt värk som tillika gör god tjänst som
befordrare af smaken inom den tyska konstslojden." — Af andra
upplagan lia nu fjorton häften utkommit.

-v*

Ur förordningen om skydd för arbetare i de
industriela yrkena,

som träder i kraft den 1 januari 1890, meddela vi här några
utdrag hvilka torde ha sitt intresse äfven för typografer:

Arbetsrum skola vara sådana, att arbetarene i dem hafva
nödigt utrymme och erforderlig mängd, såvidt möjligt, ren luft.
De skola ock jemte gångar ocli trappor vara tillräckligt belysta
under arbetstiden. I samtliga arbetslokaler skall ordning och
renlighet vidmakthållas.

Arbetslokaler böra vara försedda med utgångar, så
anord-rade, att arbetarene, i händelse at’ vådeld eller annan
olyckshändelse, kunna utan svårighet undkomma.

A arbetsställen, hvarest skadliga dunster eller för hälsan
förligt, stoft vid tillvärkningen uppstä, skola särskilda anordningar
vidtagas för att, så vidt ske kan, aflägsna desamma eller göra
dem för arbetarene oskadliga.

Maskiner, transmissioner, ställningar och andra inrättningar,
som vid yrkesdrift användas, böra vara så anordnade att fara för
arbetarenes lif och lemmar före bygges.

Yrkesidkare är jämväl pligtig att vidtaga sådana
anordningar och försiktighetsmått, som äro nödvändiga för att säkerställa
arbetarene mot faror för lif och hälsa.

Å Senaten ankommer att. genom allmän kungörelse meddela
de närmare föreskrifter, hvilka för tillämpningen af förestående
kunna finnas erforderliga.

Till arbetare må ej användas barn, som icke fylt tolf år,
ej häller barn eller ung person, som till följd af sjuklighet eller
kroppslig svaghet kan af arbetet lida men.

Yrkesidkare, hos hvilken barn eller ung person är såsom
arbetare anstäld, skall städse vara försedd ined prästbevis
utredande dess ålder. A yrkesinspektör ankommer att, där anledning
finnes, fordra läkares intyg huruvida arbetet enligt ofvan angifna
grund är för sådan arbetare menligt.

Orden barn och gosse beteckna i denna förordning personer
under 15 år samt uttrycken ung person, yngling och ung kvinna
sådana, som fylt femton men ej aderton år.

I fabriksmässigt drifven haudtering må ej barn eller unga
personer sysselsättas annan tid of dygnet än mellan klockan ö före
och klockan 9 efter middagen, ej näller den dagliga arbetstiden
för de förre utgöra mer än sju och för do senare mer än fjorton
timmar, rosterna inberäknade.

Beträffande industrier eller grenar af dylika, hvilka äro
särskildt menliga för arbetarenes hälsa eller mycket ansträngande,
eger Senaten genom allmän kungörelse bestämma, om, i hvad mån
eller under hurudana vilkor barn ocli unga personer få såsom
arbetare användas.

Barn eller ung kvinna må ej användas att rengöra eller
smörja i gång varande kraftmaskin eller transmissionsinrättning.

Användes barn, som icke genomgått högre folkskola eller
däremot svarande läroinrättning, skall det erhålla regelbunden
skolundervisning minst tolf timmar i veckan. Yrkesidkaren vare
för denna föreskrifts fullgörande ansvarig.

Yrkesidkare, som i sitt arbete sysselsätter personer under
aderton års ålder, åligger ott öfver dem hålla förteckning,
upptagande, enligt af Industristyrelsen faststäldt formulär, deras namn,
hemort och ålder samt beträffande barnen, uppgift om deras
föräldrar eller målsmän och tiden för deras skolgäng.

Denna förteckning skall jämte påbjudna prästbevis och
läkareintyg ständigt vara tillgängliga för yrkesinspektören och
öfriga personer, ät hvilka uppsigt öfver ifrågavarande arbetare är
anförtrodd.

I hvarje fabrik och värkstad skola & lämpligt ställe finnas
på landets bägge språk anslagna:

l:o) ett af Industristyrelsen utfärdadt utdrag ur denna
förordning jämte de yrket rörande särskilda bestämningar, som i
vederbörlig ordning tillkommit:

2:o) uppgift, å de tider, då barns och unga personers arbete
begynner och afslutas samt deras raster infalla: och

3:o) uppgift å yrkesinspektörens namn ocn boningsort.

Tillsyn öfver efterlefnaden af förordningen utöfvas af
yrkesinspektörer.

Finnes industriel inrättning eller arbetsställe icke motsvara
stadgandena eller föreskrifterna, eger inspektören skriftligen
förständiga vederbörande yrkesidkare att inom viss utsatt tid, på
tillika angifvet sätt, afhjälpa missförhållandet.

Sådant förständigande kan af yrkesidkaren inom trettio
dagar efter mottagandet underkastas pröfning af industristyrelsen,
öfver hvars beslut besvär i stadgad ordning kunna anföras i
Senatens Ekonomiedepartement. Underlåter 3’rkesidkare att
efterkomma föreskrift, som af yrkesinspektör meddelats eller blifvit
af högre myndighet med eller utan ändring faststäld, straffes med
böter högst femhundra mark, och förelägge domstolen
yrkesidkaren tid samt vite eller annat äfventyr "att föreskriften fullgöra.

Lag samma vare, om yrkesidkare icke fullgör den honom
åliggande pligt att bereda minderårige arbetare undervisning.

Drabbas någon vid industriel j 11 rättning anstäld person
under arbetet af betydligare kroppskada, vare yrkesidkaren pligtig
ott, oförtöfvadt därom underrätta ortens poliskammare, magistrat,
ordningsrätt eller kronolänsman: och Åligger den ifrågavarande
polismyndigheten att, å stället utan dröjsmål anställa
undersök-( ning samt om förhällandet till yrkesinspektören inberätta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:32:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/typotid/1889/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free