- Project Runeberg -  Typograftidning / 1889 /
43

(1889-1890)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 11

Yrkesidkare, hos hvilken barn eller ung person i striil med
hvad förordningen därom innehåller eller emot föreskrift, som
meddelats, hålles i arbete, böte Onda till sjuhundra mark.

Ilar barn »alunda ohiglim-n sysselsatts, vare jämväl dess
fader eller miüsman förfallen till böter, högst femtio mark, dilr han
icko gör sannolikt, att förseelsen egt rum utan hans vetskap, eller
synnerligen bevekande skäl tala för uteslutande af straffbarlint.

Frftga därom, hnmvida viss industriel inrättning Rr att
hänföras till fabriker eller fabriksmässigt drifna handteringar öller
hör sisom handtvärk anses, eger Industristyrelsen afgöra.

Ett föredrag om de literära förhållandena i Finland
före boktryckerikonstens införande i landet

höll faktorn vid Finska litteratursällskapets tryckeri hr Rob. Ahlstedt
söndagen den 27 oktober å Typografernes föreningslokal. Vi vilja här
i korthet dèlgifva våra liisare hufvudinnehållet at’ det intressanta
föredraget, som började med en erinran, att fastän boktryckcrikonstens
egentliga anor i Finland ej gå så långt tillbaka i tiden, som de göra
det i många andra länder, så had| man dock här tidigt nog
vetskap om konstens tillvara. Knapt hade 48 år hunnit skrida hän frän
det, då boktrycket framträdt i sitt hemland Tyskland, innan redan det
första bokalstret, afsedt för den finska kyrkan, såg dagen. Det var
en latinsk mässbok eller Missal, som den då kallades. Detta värk. som
omfattade 267 blad i folio, trycktes på Åbobiskopen Conrad Bitz
räkning af boktryckaren Bartholomeus Gothan i Lybeck, och utkom 1488.
Samtidigt med detta hade biskopen i Strengnäs låtit trycka en likadan
mässbok, hvaraf den för Finland afsedda upplagan utgjorde ett
öfvertryck. Sedan föredragaren berört det vid vårt universitets bibliotek nu
befintliga exemplaret af nämda värk, lämnade han en beskrifning om
arbetets typografiska utstyre, hvaraf framgick, att boken pä sin tid
måste ha varit ett praktvärk, soui ännu i dag hedrar den officin
hvarifrån det utgått.

Den finska bokproduktioiien stannade likväl vid detta enda värk
i ytterligare 34 år, då en ny latinsk bok 1522 utkom. Den trycktes i
Sverge och var en handbok i kyrkliga förrättningar, gemenligen kallad
,.Manuale Aboensis". Kyrkan, Iaudets så att säga onbara intelligens
på deu tiden, hade sålunda åtminstone till namnet uppmärksammat
den nya konsten, men några vidare åtgöranden för densamma eller ens
bemödanden om eu inhemsk literatur förspordes icke. Munken Jöns
Buddes märkeliga och mångsidiga öfversättningar från „thet dyra ok
konsteliga latynet" kan icke räknas hit, emedan han värkstälde dem
hufvudsakligast för sina i Nådendals kloster boende medbröders och
systrars räkning. Boktrycket hos oss hade därför lielt. säkert för
ytterligare långliga tider framåt fått blifva oanlitadt, därest reformationen
ej skulle ha börjat göra sina omhvälfningar pä det kyrkliga området.
Latinet hade därintils varit och var det ännu långt efter
reformationens genomförande kyrkans ocli de lärdes privilegierade språk. Detta
förstod naturligtvis ej den stora massan. Reformationens utbredare,
hvilka afsågo lika mycket do högas som de lågas välförhållande till
sin Gud, kunde icke fatta att något språkmonopol skulle finnas mellan
honom ocli människan. Latinet nödgades så småningom gifva vika för
reformationens påtryckningar och literaturen, som därintils
hufvudsakligast hållit sig på det kyrkliga gebitet, började utveckla sig i all sin
mångfald. En af reformatorerna i Finland var Mikael Agrikola, som
studerat i Wittenberg under Luthers personliga ledning. Efter slutade
studier i utlandet kom han hem till Åbo och dristade sig där genast
begagna det outvecklade och oanlitade finska språket i skrift och tryck.
Denna djårfhet synes man ha förebrått honom, menande att Guds hälga
ord skulle blifva vanhälgadt, då det föll i så profana händer som
folkets. men Agrikola tröstade de oroliga med den försäkran, att
„Kyllc se cuule Somen kielen
lo ca ymmcrdhe caickein mielcn".

Emellertid var det ej någon lätt sak att trycka böcker under
Agrikolas tid, emedan tryckningen, som måste värkställas utom landet,
var förenad ined hvarjehanda svårigheter. Någon nämvärd afsättning
kunde han icke häller påräkna för sina böcker, då folket saknade
färdighet. i läsning. Vid sidan häraf rådde hos honom brist på penningar,
hvarför han ock hos konungen anhöll om understöd för sina
förehafvanden. Ovisst är om ban erhållit något understöd. Af alt synes
framgå, att Gnstaf Vasa ej var rätt ense om det finska boktrycket.
Själfva tillståndet att. få trycka Nya testamentet på finska lät länge
vänta på sig och stort bättre var det icke häller med Psaltaren. Att

tryckningskostnaderna ej kunde vara ringa framgår redan däraf, att
Agrikola endast för öfvervakande af trycket nödgades hålla sin
kapellan i Stockholm, där hans böcker trycktes å det, af konungen egda
tryckeriet. Så åtminstone var fallet med testamentstrycket, som pågick
15-17. Alla dessa svårigheter bekämpade Agrikola likväl med en
beundransvärd ståndaktighet och lät det ena värkct digrare än det andra
skåda dagen. Här uppräknade föredragaren alla de af Agrikola
publicerade arbetena, börjande med lians „Ahckiriau, som antages ha
utkommit 1542 ocli slutande mod det af honom 1552 utgifna arbetet „Ne
Prophetat. Ilaggaj. SacharJa. Maleaclii", anförande därjämte
hvarjehanda upplysningar om desamma. Hvilket omfång det af Agrikola
utöfvade skriftställeriet under en tioårig värksamliet intog, bevisas
bäst däraf, att de af honom utgifna arbetena representera icke mindre
än 244 tryckark i 8:o och 4:o. Andra maktpåliggande uppgifter gjorde
likväl anspråk på Agrikolas lefnadsafton och drog honom bort från
lians kära literära sysselsättningar. Under återfärden från en
beskickning till Moskva dog Agrikola helt hastigt den 0 april 1557 i Nykyrka
socken. Hans påbegynta skriftställeri fortsattes väl af Paul .Tuusten,
men, fastän äfven det haft sin betydelse i det finska bildningsarbetet,
synes J:n likväl ej ha varit så hängifvon denna sak som Agrikola.

Följde så relaterandet om Jakob Finnos, Hemmings, Ljungo
Thomassons, Ericus Erici, Messenii och Forsius5 literära värksamliet,
hvarvid äfven berördes den af Karl IX nedsatta bibelkomitén samt.
slutligen den af prästerskapet i Åbo 1617 hos Gustaf Adolf gjorda
anhållan, att fä inkalla boktryckaren Johan Rausner för att. trycka
det länge påtänkta och med otålighet väntade finska bibelvärket.

Aktiebolaget Weilin & Göös’ nya fabriksbyggnad.

J^),ättre och tidsenligare arbetslokaler för arbetarne! Denna
önskan har i synnerhet under de sista tiderna varit allmänt
diskussionsämne såväl bland enskilde som oc.k inom särskilda
fackföreningar. Och otvifvelaktigt har bristen af sunda och tidsenliga
arbetslokaler varit en af de mest kännbara och den snaraste
ändring tarfvande misshälligheter inom våra arbetareförhållanden,
hvarför vi med glädje hälsa hvarje sträfvan till afhjälpande af
detta onda.

Aktiebolaget Weilin & Göös i synnerhet bar förvärfvat sig
sina arbetares tacksamhet for det nit, hvarmed detta bolag,
upp-oilrande stora kostnader, har försökt få arbetslokalerna inom sitt
etablissement så tidsenliga och i sanitärt hänseende i allo
tillfredsställande, som man rimligtvis kan önska sig.

Vi tro ej att vi därmed trötta våra läsare om vi här
närmare skildra ett besök i denna storartade inrättning. Låtom oss
därför göra ett tittin i första våningen. Här anträffa vi först
maskinrummet, hvari en tolf hästkrafters ångmaskin är placerad,
hvaraf drifkraften erhålles till fabrikets samtliga, såväl
boktryk-keri- som bokbinderimaskiner; dessutom finnes när ännu en
dyna-inomaskin för levererande af elektrisk belysning,* denna sistnämda
maskin drifves af en särskild åtta hästkrafters ångmaskin.
Afloppsångan från dessa båda maskiner ledes medels värmelednings rören
till de särskilda våningarna; alla rum inom etablissementet
uppvärmes näml. medels ånga. Om vi nu för att närmare bese det
inre af etablissementet inträda från själfva ingången till fabriken,
finna vi genast vid inträdet afklädnmgsruminot, hvari arbetarne
få lämna sina ytterplagg förr än hvar och en går till sif t arbete.
Nästan midt emot detta rum är ett större dvlikt, hvari flere mindre
inrättningar för såväl tryckeriets som bokbinderiets behof äro
placerade, ss. pappersfuktningen, packprässen för glättning af
tryckalster, vaskapparaten, valskokningsappnraten, limkokniiigon m. m.

Uppkomna till andra våningen finna vi här tvänne dörrar
och om vi inträda genom den första af dessa, komma vi till
tryckeriets kontor, hvari tryckeriets faktor är att anträffas. Om vi
däremot inträda genom den andra dörren, komma vi i eu stor sal,
hvilken medels en dörr är förbunden med nyssnämda kontor och
hvilket tillsvidare begagnas endast till färgmagasin samt
förvaringsrum för valsskåp m. ra. Bakom detta rum iir egentliga
tryckeri-salen, hvari samtliga tryckeriets tryckprässar samt en tvåcylindrig
kalander äro placerade.

I tredje våningen äro rummen placerade ungefär såsom i
andra våningen. I det. första rummet befinner sig bokbinderiets
falsni i igsafdel ni i ig samt tre med ånga drifna häftmaskiner, hvaraf
en af nyaste konstruktion. Bakom detta rum är en större sal,
hvilken tjänar som lagerrum för såväl bokförlagets boklager som
boktryckeriets och bokbinderiets finare papperssorter. Från
nyssnämda rum leder en dorr till en sidobyggnacl till gården n:o 22
vid samma gnta. T denna sidobyggnad befinner sig bolagets
hul-vndkontor samt disponentens rum. Dessutom äro här ännu
placerade firmans linierings-, paginerings- och perforeriugsanstalter.

Fjärde våningen utgöres af en enda stor sal, hvari det
egentliga bokbinderiet befinner sig. Detta bokbinderi lär vara det
stör-stå ocli hvad maskiner beträffar det bäst försedda i landet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:32:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/typotid/1889/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free