Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 TYPOGRAFTIDNING
N:o 10
stadsbladets nya tryckeri Äfven infört elektrisk belysning i sin
maskinafdelning’.
Feraonalerna A HufVudatadsbiadets, Nya Pressens, Sinielii
arfvingar» ocli F. Tügmanns tryckerier ha af sina principaler
blifvit försäkrade mot olycksfall.
Kn förordning om skydd for arbetare i de industriella
yrkena liar utfärdats under Aret. och trädt i kraft den 1 januari
detta år.
Helsingfors ntskSnkningsaktiebolag tilldelade Benaste val’
föreningen 1,1)011 mk till tvänne resestipendier i ocli för
besökande af utställningen i Paris. Dessa tilldelades sättaren Emil
Töttenuan ocli tryckaren .1. E. Heino, hvilken sistnämda
fortfarande vistas i utrikes ort. Dessutom tillföll ett statens
stipendium ä 400 mk tryckaren II. Johansson.
• *
*
Dödens skördar. Principal: magistern A. G. Weilin, ß6 ar.
Typograferne Matti Siraanainen, 22 är, August Julin, 3(1 är,
Karl Wilhelm Nordberg, 7i> ar, (medl. af typ. underst.förening),
K. H. Tarnovius. -1-1 är, Anton Hautanen, 24 ar. (medl. af typ.
understödsfören.) Johan Fredrik Lindström, 24 är, Anders
Han-nnla, 25 ar. H. firevelin, 32 ar. stentryckaren K. It. Thnnberg,
42 ar ocli eleven P. M. L. Eriksson, 22, är.
Finska Typografernas understödsförening liar under aret ökats
med nägra tiotal nya medlemmar. Vid ärets början var
kassans storlek 31,ti09 mark 56 p:ni (under år 1888 hade kassan
en nettoökning af 1,35(1 mk). Kassan har under detta liksom
under föregående år hatt lyckan fä 500 mk af Helsingfors
Ut-skänhiingsakliebolag och dessutom i testamente af aflidna fröken
Hclene Sundius den vackra ocli tacksamt mottagna summan af
4,000 mk.
Åbo-typografernas understödskassas tillgångar skola utgöra
omkr. 20,000 mk, men medlemsantalet är endas 20. Vid
denna kassa ha, beklagligt nog, kvinliga typoprafer nekats rätt
att inträda.
Typografernas i Helsingfors reshjälpskassa har arbetat
såsom förut. Inalles 200 mk ät 20 personer ha utbetalats i
res-hjiilp. Medlemmames i kassan antal har, beklagligt nog,
minskats under året.
m
Af en ling, nyligen till landsorten flyttad typograf ha vi
till införande fått emottaga följande bedömande:
Typografin representerad i senaste jnlliteratur.
Ar för år har mängden af jalliteratur hos oss tilltagit . Redan
ander senaste jul var den häpnadsväckande stor. I samma mon
som literaturens ökade tillväxt medför alt större fordringar pä
för-fattarene, sä värkar (len äfven därhän, att man mera än tillförene
börjar fordra ett smakfullt, fängslande, ja, konstnärligt ut styre på
sina böcker. För några år tillbaka kunde en och annan
medelmåttig författare ännu genom sitt arbete tillvinna sig någonslags
uppmärksamhet, enär förtjänstfullare förmågor funnos altför iå.
Nu fruktar man en altför stor författarekohort, hvilken komme att
betunga vårt folk, och under dylika omständigheter börjar den
offentliga kritiken blifva alt mera fordrande, pä det att de plantor,
som icke visa någon större utvecklingskralt, måtte i tid
undanskaffas frän sitt obehöriga område (1 förbigående må sägas, att
kritiken likväl härvidlag ofta nog hällre hyllar partiskheten än den
egna fasta öfvertygelsen;. En hvar författare söker därför vara
noggrann i alla små saker och till dem bör måhända i främsta
rummet räknas ett arbetes yttre utseende. Att smästads
förläggarne erhålla till tryckning åtskillig skönliteratur kommer si<r
hufvudsakligast däraf’, att författarene ej fått dem afyttrade till
mera kända förläggare. Snygt är altid snygt. och säkert är, att
man mycket hällre läser en till det yttre prydlig bok än en
annan, som nedsudlats af trycksvärta.
Boktryckarene hafva ingen del i nytta» eller förlusten af
det literära tillflödet. Dess bättre, ju mera arbete gifves. De
uppfatta saken endast från affärssynpunkt. Men förenämda fordran i
förening med konkurrensen äro just de, som föra oss framåt.
Obestridligen har boktryckerikonsten under de alra seuaste ären hos
oss gått mycket framåt. Den har tagit sina första steg i nutidens
konstriktning: sträfvan till enkelhet, okonstlad naturtrogenhet. Vi
ha intill dessa dagar efter bästa förstånd efterhärmat den tyska
typografin, dä Tyskland nämligen är dess hemland. Härtill liar i
väsentlig grad bidragit det, att många tryckeriers ledning och
acci-denssättaregöromål legat i händerna på tyskar, ocli att egna lands-
män under sina studieresor hufvudsakligast vändt sin
uppmärksamhet ät Tyskland. Utan att dock bry sig om alt detta, har en
tidsenligare ’typografisk uppfattning också tagit, fotfäste hos oss.
Gnistorna hilrtiU hafva utgått från Paris och synnerligast träfiat
oss nordboar. Härmed har jag på intet vis velat, klandra den tyska
typografin. Nog är den framstående, men likvisst ej tidsenlig.
Öen står tämmeligen på samma ståndpunkt, som den egentliga
konsten i början af detta århundrade. Den är ingalunda böjd för
föryngringj lika litet som alt. annat i Tyskland. Folkets
öfver-dryga själtviskhet hindrar nationen att i iflegna sig något, som har
sitt ursprung utifrån, hvarför denna hällre söker upprätthålla det.
gamla, som redan öfvergifvit» annorstädes; detta dock fåfängt,
ty äfven „Tyskland, förstlingen bland riken" måste följa
tidsström-men åt.
Vår senaste jnlliteratur utgick till största delen från
landsortstryckerierna. Till först, måste väl nämnas landets största
bokförläggares, hr Werner Söderströms tryckeri, hvarest de flesta af
hr S. förlagda böcker blifvit tryckta. A tryckeriet synes nog
finnas mycken tidsenlig och vacker stilmateriel, men det kan man
icke riktigt använda. Officinen tyckes sakna en tidsenlig ledning.
Färgen hålles icke jämn i arbetena. En dålig sida hos hr S. är
äfven den, att ban ofta nog söker tränga in sina arbeten så
mycket som möjligt, hvilket ingalunda länder sköuliteraturen till
fromma, och att han icke sällan använder slitna stilar, såsom t. ex.
i Emil Wainios novellsamling. Stilarna i Juhani A hos
„IJelsin-kiin" benämda berättelse äro något sftnär goda, men mindre
typografiska iakttagelser synas vara okända i Borgå. Så t. ex. förtär
man mycket fritt vid brytningen af orden. Ett exempel må
belysa saken: Af ordet „epäili" för man utan vidare stafvelsen ,,-Li"
till en annan rad, ehuru den mycket bra hade fått plats i
föregående rad. Texten till Vilho Soinis berättelse „Kaarlo Tiira" är
väl tryckt å Finska Litteratursällskapets tryckeri, men omslaget,
som är gjordt i Borgå, är utan gensägelse fult. Annars finner man
likväl i de hos S. förfärdigade omslagen något af den tidsenliga
enkelheten. Inga fönsterjaiousilagningar, utan omslag hälst utan
ramer, eller dylika tryckta i lithograti eller zinkografi, förekomma.
Funnes blott litet mera smak, sä att man icke behöfde se i samma
titel eller omslag ränesans, grotesk, klarendon och alla möjliga
stilar om hvartannat. Konstnären utför sitt. värk i en stil och
därtill måste också typografiu ledas, om man vill behä ila något
konstnärligt i densamma. En af hr S. julböcker benämd
„Kauppis-Hei-kin Wiija" är tryckt i „Kuopio nya tryckeriet". Den offentliga
kritiken har redan medgifvit att boken är väl tryckt och detta måste
enhvar tillstå, som sett denna. Den är en bland de bäst tryckta
böcker hos oss. Fastän stilen icke är så bred, som arbeten af
detta slng fordrar, iir den dock liitt läst, emedan texten är
utslagen med halfpetits mellanslag. Trycket är synnerligen jämt ocli
ljust, ja, rätt sällsynt. Äfven stilarne till omslaget, äro välvalda,
endast, det i t rappform anbrakta hufvudordet är alt annat än
vak-kert. Bättre hade en enkel rak rad tagit sig nt.
I Björneborg har också en liflig värksamhet under de
senaste åren försports på det jnlliterära området. Den påbörjades af
bokhandlaren Adolf Allart och har sedan fortsatts af boktryckaren
A. Bergbom. De därstädes i kulörfärg utförda omslagen hafva
icke häller varit sä oäfna, blott man aktade sig för det myckna
§ ränna och sålunda läte blifva att anstränga smaksinnet mera än
et tål. Till skönliterära arbeten begagnas äfven mindre lämpliga
stilar. Bredare antiqua eller mediaval stilar linnas säkerligen ej
pä tryckeriet.
Bland kända bokförläggare i landsorten äro ännu Emil
Hagelberg i Tammerfors och helt apropå Marti Kurikka i Viborg.
Hvardera trycka de sina arbeten ä egna officiner. Den
typografiska smaken är äfven underhaltig i dem, trycket ojämt ocli ibland
tillochmed smutsigt. Samma anmärkningar rörande sättningen,
som anförts om tryckeriet i Borgå, gälla äfven dessa tryckerier.
Utrymmet och tillfullo t tillläter mig ej att närmare orda om
dessa och tvingar mig att helt och hållet förbigå de mindre
bekanta laudsortsförläggarene. Öfverhnfvndtaget kan dock sägas,
att typpgrafiu i desses arbeten är af nästan intet värde.
Hufvudstadens officiner hade denna jul jämförelsevis mycket
litet att göra med den utkomna julliteratureii. Ett och annat
arbete utkom likväl äfven därifrån. Bland dem må till törst
nämnas den af Minna Canth författade berättelsen „Kauppa-LopoM.
hvars förläggare voro typografer. Boken är tryckt hos firman
Weilin & Göös. Tydligt framgår, att man ä tryckeriet sökt göra
sitt bästa. Arbetet är också väl utfördt, men helt och hållet efter
tyskt maner. Man skulle tro att omslaget vore ntgånget från
någon tysk färghandlare, så brokigt är det. Och hvad betvder en
dylik dryg vackerhet? Finnes däruti något som fängslar? Jag
svarar för min del: nej, ingenting. Trycket är hållet jämt och ljust.
— „Ett Giftermål" (tryckt a Finska Litteratursällskapets tryckeri i
är ett arbete, som allsidigt blifvit omsorgsfullt utfördt. Trycket
är jämt, men synbarligen altför svart. Nämnas bör också
^Hih-huliter" m. II. a.
1 alla fall måste man af denna jnlliteratur komma till det
resultat, hvarom jag redan i början af min skrifvelse erinrat, att
t3’pografin hos oss med god fart går mot sin föryngring och sä
äfven i småstäderna, fastän hufvudstadens officiner visa sig vara
nog konservativa. Det tidsenliga har nog sin dragningskraft, som
inga makter kunna hämma. ljr.
üT
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 04:32:48 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/typotid/1890/0002.html
