Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TYPOGRAFTIDNING
N:r 2
stö åren har gåtfc mycket framåt hos oss, sä bevisar detta ondast, att
han oj alls är vuxeii sitt ämne. Den har icke häller tagit sina första
steg i’ nutidens konstriktning (enl. hr £. W. ..sträfvan fill enkelhet,
okonstlad naturtrogeiihet"). Var tids konstriktning iir i själfva värket,
sträfvan till st.ilrcnhet. Hvad under detta uttryck förstås, kan här icke
vidlyftigt analyseras; jag vill endast antyda att det iir oriktigt att
begagna renaissance och gotik bredvid hvarandra, att sätta
renaissance-ornament kring götiska initialer, att använda renaissano.e-hufyudlister
och slutlinjer nti ett värk, hvars titel eller omslag äro hållna i annan
stil ni. in. dyl. Huru vackra vä ra stilar och ornament iin voro, de äro
dock värdelösa för en kännares öga, om de oförnuftigt, användas. OcJi
konsten att använda dessa mångfaldiga materialier rätt. kommer icke
af sig själf — den skall läras! Men hafva våra typografer gjort n&gpt
i den vägen? Hafva de besökt tekniska eller slöjdskolor.-’ hafva de
någonsin försökt rita ett mönstergilt ornament? hafva de vid
passerandet af en vacker byggnadsfasad någonsin fått dou tanken, att en
accidenssättare kunde ern/lllu värdefulla motiv till sina arbeten
därifrån? Dc hafva ickc tagit detta första steg i nutidens konstriktning/
Hr E. W. klandrar oss sedan att hittils hafva efterhärmat ilen
tyska typografin ocU kommer i sina omdömen till det sannerligen
allena-st&ende resultatet, att ..den står pä samma ståndpunkt som i början af
detta århundrade". Dessutom serverar han för Typograftidningens
läsare liksom till dessert några dumma teser angående det tyska
folkets sjålfviskhet m. m.. hvilka jag dock, sä som icke till saken hörande,
lämnar åt det värde de hafva må. .Tag vill endast försöka bevisa det
vi göra rätt uti att efterhärma dm tyska typografi».
Det vore onödigt att framkomma mèd mina egna omdömen till
försvar, såsom hr E. \Y. gör det uti sina angrepp. Jag vill därför
hålla mig till erkända auktoriteters yttranden. En sådan är utan
tvifvel Theodor Goebel i Stuttgart. Hans förtjänster för typografin hafva
gjort honom känd långt öfver Tysklands gränser och bl. a. fått ett
erkännande genom förlänandet af en orden af den aflidne konung Luiz
af Portugal, som var känd i hela den civiliserade världen för sitt alltid
öppna öga för vetenskap och konst. Theodor Goebels utförliga
berättelser öfver världsutställningen i Paris till ...Journal för
Buehdrucker-kunsf hafva fullständigt återgifvas af flere de förnämsta
Parisertid-ningarna med „Le Figaro" i spetsen och bar däri särskildt framhållits
lians opartiska åskådning. Ur dessa sistnämda pariserbref vill jag här
citera något, men måste tyvärr för utrymmets skull inskränka mig till
det minsta möjliga.
Sä säger han om de berömda Marinoni-prässarpie: ... . .
Anmärkningsvärdt iir, att denne (och äfven andra franska maskinbyggare) har
hänvändt sig till de af dem förr försmådda tyska cylinderfärgvärken ...
Märkvärdigt nog tyckes den i Tyskland nästan allmänt införda och
mycket ändamålsenliga iläggningsapparaten vara ännu alldeles okänd
för de franske fabrjkanterne ..." På tal om en af Charles Barre
såsom ny och originel utstäld 2-färgs rotationspräss säger ban: ..jag såg
dylika’maskiner redan för 15 år i England ..." I det han slutar sin
berättelse öfver maskinbyggnad, beklagar Th. G. ännu, att det för de
tyske maskinbyggarne genom politiska förhållanden var oinöjliggjordt.
att intaga den dem tillkommande plats uti jättehallen på Marsfältet
— ..de skulle hafva bestått med heder!"
Rörande st i/gjuter ivt säger han ordagrannt: ..Det är ett äfven i
icke-gjutande kretsar kändt faktum, att de tyske stilgjutarene äro
långt framom sina franske kolleger uti skapandet, af noviteter,
ornament och iiifattningsmaterialier och hafva några af de senare, såsom
Berthier, Renault, Derberny, Mayeur m. fi., detta äfven medgifvit genom
inköp af betydande kvantiteter tyska matriser’. — Om den enda, detta
område representerande engelska firmans, H. W. Caslon & Co i London,
alster, skrifver br Theod. Goeliel, att, bl. a. funnos där gamla
infattningar från den tyska firman Trowitseh & Sohn frän 1810-talet, som
i Tyskland t. o. th. den lille provincial boktryckaren har kastat i tyget
för länge sedan.... „huru skulle icke de tyska gjuterierna hafva lyst
med sina stora massor af moderna materialier!"
Af Th. G:s omdömen rörande utstälda tryckalster må först
anföras det om den stora firman Berger-Levraiilt & Co i Nancy, som
haft en miingd vältryckta böcker utlagda: „. . . hvad detta hus däremot
åstadkommer i accidenser, såväl typo- som litogratiska, iir mest hållen
i ett sätt, som var rådande i Tyskland för 15 à 20 är sedan. Ett
stort antal aktier är af en enkelhet, som mycket litet är släkt med
skönhet. De skulle i Tyskland knappast tillfredsställa en beställare, som
endast ser på billigheten. Detsamma kan sägas öm förhandenvarande
diplomer och plakater.
Sä långt br Theodor Goebel. Här ännu ett yttrande frän annat
håll. Herr Hoffmeister, en framstående boktryckare i Leipzig, sade
den 5 sistl. december vid Typografiska Sällskapets möte angående det
internationella grafiska mönsterutbytet bl. a. följande: „Det är
säkerligen ett obestridt faktum, att den tyska typografin, hvad kvaliteten
beträffar, går i spetsen för alla andra nationers".
Här skulle ännu kunna anföras många andra kompetenta
yttranden i samma anda, men jag tror att Typograf tidningens, läsare äro
belåtna, om jag slutar med ett utdrag ur ett framstående engelskt fackblad.
„Scottisb T.ypographical Circular" yttrar på tal om den tyska
typografins öfverlägsenhet gentemot den engelsk-amerikanska uti en
längre uppsats bl. a.: „Den förnämsta stora fördelen, som den tyske
sättaren äger, är naturligtvis den, att honom står ett flerfaldigt* och
vackrare material till buds. Man häpnar öfver den fattigdom pä
ornament ocli infattningar i de engelske stilgjutarenes prof böcker i
jämförelse med de tyska. . . . Skilnaden mellan våra engelska arbeten och
de tyska har sin grund framför alt uti de tyske sättarenes skolade
lin-hetssinne i hänseende på den harmoni, som bör beherska skrift och
ornament".
Genom alt detta torde nu den tyska typografins öfverlägsenhet
vara fullt bevisadt. Om hr E. "NV. detta ej insett, år hans kortsynthet
endast att beklaga. Att han uppmanar oss att vända ryggen ät den
tyska typografin, har kanske sin första grund uti hans animositet mot
Tyskland; men dylika personliga känslor hör man aldrig påtruga en
större klass i förhållandena oinvigde och framställa sina egna åsikter
såsom oantastbara fakta. Visserligen kan ju Finland äfven lära
myk-ket utaf Frankrike - men hvarför gå öfver ån efter vatten; Tyskland
ligger närmare och underhäller bättre förbindelser med vårt, land.
Låtom oss därför förena oss uti allvarligt arbete att ärligt
effcer-sträfva den i alt gedigna tvska typografin och icke urarta till planlösa
experimenter såsom t. ex. den franske sättare-konstnären Lanier gör
i sin linjetablå! Vi hafva ännu mycket ogjordt endast allvarligt,
ihärdigt arbete kan föra oss framåt! F. S.
st 3 3 at 9J <g oj-
a ser titelraden ut ]m Karl Tavasternas nyss utkomna
arbete. Hökens omslag iir tryckt på förläggarens, hr
Verner Söderströms, eget tryckeri i Borgå.
Det kan ej annat än gräma hvarje om sitt yrkes förkofran
intresserad typograf att ett sådant strykfnlt omslag släpts lit
bland allmänheten. Om en sådan titelrad vore anbringad ä en
positivspelarevisa så kunde man trösta sig därmed att ..sådant
läder sådan smörja skall ha", men nu är den tryckt på ett
värdefullt arbete af en bland vårt lands framstående författare och
följaktligen kominer boken att lia en stor spridning bland en
bildad allmänhet. Hurudant omdöme skall denna gifva typografin?
Och sedan: lmken kommer naturligen äfven att ha spridning på
andra sidan Bottenhafvet! Hvad skall man där tänka oin den
typografiska utstyrseln ?
Vår önskan vore att hr Söderström, som utvecklar en för
våra förhållanden storartad fSriäggarvärksamhet och därför är
i stånd att uträtta mycket godt på det typografiska området,
icke ville lata sådana fula omslag komma ut fran trycket.
Typografernas byggnadsfråga.
typografernas förening i Helsingfors har städse haft svårt
att få hyra sig en lämplig lokal. Har det för någon tid
lyckats föreningen att fö sig en sådan, sä har fröjden ej varit
långvarig. .Möten och sammanträden ha hållits än här och än
där. Nn senast hade föreningen en lokal vid Brunusgatau, för
hvilken en ganska stor hyra betalades ocli dock hade den ej
större rätt till densamma än ett litet rum några timmar på
aftnarna. Att tänka på att här hälla tidningar ni. ni. lör
föreningsmedlemmarna, att musikanterna här kuude lämna sina
instrument, var ej möjligt, ty lokalen besöktes af folk af hvarjehanda
slag. Hängen typograf drog sig därför att besöka lokalen och
alla önskade ett bättre tillstånd.
Under sädana förhållanden har den länge slumrande
tanken att föreningen måtte fä sig ett eget tak öfver hufvudet alt
mer fått lif. Hvaroclien frågade sig själf: månne vi icke
genom enigt samarbete kunde fä oss en egen gård. Man räknade
antalet typografer, inan profvade krafterna, men nian tvekade.
Slutligen kommo några fram med förslaget att bilda ett
aktiebolag för inköp af en mindre gård, däri lokal för föreningen
skulle upplåtas mot möjligast billiga hyra. Detta förslag
mottogs med värme och en bestyrelse för frågans realiserande
tillsattes. Denna bestyrelse utskickade listor för teckning af aktier.
Ehuru det aktiebelopp, bestyreisen ansett behöfligt, icke än är
ftilltecknadt, synes dock af denna teckning att samtliga
typografer uppbjudit, alt för att understöda furetaget.
Bestyreisens förslag är att sedan det nödiga aktiekapitalet
— 15,000 mark — blifvit fullt och inbetaldt, inköpa en mindre
gärd ined inteckningar å det öfriga gårdsvärdet, hvilka
inteckningar sedan öfvertages af bolaget.
Förslag till stadgar utarbetas som bäst af bestyreisen och
sedan dessa blifvit stadfästade och penuingebeloppet influtit,
återstår att — köpa gården.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
