Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IG
TYPOGRAFTIDNING
*.» N:r 3
an for desso att franska tidigt få sina barn i någon litra, men
lmrn det nn går, då barn under 15 ar ej fä hällas längre i
arbete än 7 timmar om dagen och yrkesidkaren dessutom är
förpliktad att ombesörja de i arbete antagna barnens skolgång,
skola vi här nedan siika antyda. Skulle alt gestalta sig i
värkligheten såsom lagstiftarene tänkt sig saken, så vore härom
intet att orda och allraminst sknlle fattigman knota häröfver, dä
ju yrkesidkaren skyldigkänts att dela uppfostringsbördan med
honom. Hra vore, om han sa utan vidare atoge sig denna nya
förpliktelse. Vi däremot vaga betvifla detta. Ett och annat
vak-kert undantag hör ju icke hit. De trakasserier, som
yrkesidkaren redan har med anledning af de lösliga lärlingsfBrhållandena,
skola nog afhålla honom fran att underkasta sig än vidare
förpliktelser, som innästla honom i ytterligare obehagligheter, och
detta så mycket mer, som han for sina möjliga uraktlåtenheter
hotas med så dryga böter som 700 luark. Under nu gällande
bestämningar skall värkligheten helt säkert gestalta sig sålunda,
att underhållet och skolgången — hvilken sistnämda för det
mesta år undanstökad redan vid 13 och 14 års ålder — ensamt
får bekostas af hemmen, därest ej den enskilda välgörenheten
kommer emellan, ocli sedan skolgången är utagerad, antager
sig yrkesidkaren barnen under det ytterligare vilkor, att de
uppnått 15 är. Tiden mellan 13 ocli 15 år, som efter slutad högre
folkskolekurs ej vidare behöfver användas för skolgång, skall väl
i de flesta fall skolkas bort i vanlig pojklätja. Härtill leder den
nya förordningen. Huruvida fordelarna af den nya anordningen
skola uppväga påpekade fattigmannen betungande
omständigheter, därom äro vi för svaga att orda.
V*
Brefväxling.
I n:o 2 af tidningen Hangö ingår följande svar på vårt
öppna bref i n:o 3 af Typograftidning:
Svar till Redaktionen för „Typograftidning".
I ett „ öppet bref" i n:o 3 af Edert ärade blad har Ni
uttalat Edert beklagande öfver att det ena veckonumret af
tidningen „Hangö" skall utkomma på söndagen. Med anledning
häraf bedja vi att få förklara, att. vi ingalunda godtyckligt, valt,
söndagen till utgifningsdag. ntau har detta skett i syfte att kunna
under vintern redan med söndagens bantåg sprida kring landet
färska uppgifter öfver de föregående afton afgående båtarnas
laster, passagerare ni.~iu. Såsom arbetet pä tryckeriet nu är
anordnadt, har personalen i alla fall hela senare delen af
söndagen ledig, hvilket däremot icke skulle kunna vara fallet, ifall
bladet ntkomme först pä måndagen.
Högaktningsfullt
Redaktionen för „Hangöu.
Svar pà svaret.
Härtill fä vi framhålla att vi icke kunna anse de skäl Ni
anför för nödvändigheten af söndagen som utgifningsdag fullgoda.
Hvad angår liamutrafiken, så kan man ej förutsätta att den
framdeles skall ställa sig så som nu är fallet. Affärer äro alltid
affärer och sådana växla efter tid och omständigheter färg och
form. Därför kunna ångbåtar i mängd afgå hvilken dag i
vek-kan som hälst, beroende på tillgång af frakter. Ni säger att
personalen å Edert tryckeri „liar hela senare delen*) af
söndagen ledig, hvilket icke skulle vara fallet om bladet utkomme först
på måndagen".
Således en half dag ha Edra arbetare söndagsro och denna
halfva dag–— månne kanske den användes till att sofva
bort en trötthet de möjligen äro bekajade med genom nattvak?
Förlåt, men af Edert eget uttalande framgår som skulle Ni tycka
att denna livilotid är tillräcklig och att Xi ej fäster stort
afseende vid arbetarens lif. Vi vilja ej i ord kläda de känslor vi
hysa med anledning häraf, vi vilja endast gifva ett vänligt råd:
Gif arbetaren tillräcklig huilo- och frist-tid och Hi skall finna att
han får alt större arbetsförmåga och lust till arbete.
Hvad beträffar talet om måndagen soln utgifningsdag, så
kuiuia vi ej annat än erinra om det Ni nog äfven känner, att
af veckans sju dagar fem ännu finnas utom söndag och måndag,
och pä dessa torde nog en tidning som utkommer tvä gånger i
veckan ha rum att svänga sig.
Högaktningsfullt
redaktionen för Typograftidning.
Hvad en sträjk kostar.
lypografsh-äjken i Kristiania utgör ett lärorikt exempel pil de
kostnader en sträjk kan förorsaka arbetarne. Vi skola nu
efter „Typograiiske Meddelelsor" anföra några siffror, som värkligen
tala ett ganska tydligt sprilk.
Redan i midten af oktober 1888 började typograferna i
åtskilliga norska städer afsätta en del af sina inkomster till den så
kallade rarißbnden, som var bestämd att utgöra en underhällskassa,
för det fall att sträjk skulle utbryta därigenom, att principalerna
vägrade att gå in på den af arbetarne uppsatta tariffen. Denna
fond bådo vid sträjkens utbrott den 2 mars förlidet år uppgått till
kr. 3,733:nfi; men ’detta belopp räckte icke långt, ty sträjken
slukade sammanlagdt kr. 50,190:oß i direkta utlägg från typogra
föreningens sida. Häraf fick man något öfver hälften (kr. 27,118:50)
från utlandet, nnder det att det öfriga åstadkoms genom att tömma
åtskilliga sparkassor äfvensom genom direkta bidrag från de
typografer, som vid sträjkens början arbetade eller längre fram erhöllo
arbete hos sådana principaler, som icke funno sin räkning vid att
göra gemensam sak med de öfriga principalerna. De
sparkasseme-del, som åtgingo, utgjordes först och främst af 4,438 kr. af
föreningens allmänna kassa, vidare ur centralföreriingens särskilda kassa
139 kr. samt slutligen åtskilliga bidrag och intägter, uppgående till
1,144 kr. Men härtill kommer dessutom, att de arbetande
typografernas aflöning under bela sträiktideu betungades med dvra
afgif-ter för hvarje vecka till striijkkassan. Från den 4 mars till den 12
oktober skattade arbetande typografer i Kristiania 11,178 kr. Från
andra orter bidrogs samtidigt och på samma sätt med 2,437 kr.
Ofvanstående belopp — öfver femtio tusen kr. — är icke
obetydligt, men det är likväl endast en bråkdel af allt hvad sträjken
kostat typograferna. Den största förlusten ledo de tydligen genom
den minskning i arbetsförtjänsten, som blef en följd af sträjken.
Under de 18 veckor sträjken varade gingo i medeltal 150 à 160
typografer utan arbete. .Beräknar man nu deras antal
öfverliufvudtaget till 155 och deras gamla veckoaflöning i genomsnitt till 20 kr.
pr man, sä erhåller man summan 55,S00 kr. i förlust genom
minskad arbetsförtjänst.
Resultatet af sträjken blir sålunda för de sträjkande en
förlust å 106,000 kr. Det bidrag, som erhölls från utlandet, kan icke
fråndragas från denna summa, all den stund de uorska typografenia
måste antagas hafva förut lämnat motsvarande hjälp till
yrkesbröder i utlandet. Härtill kommer ytterligare, att typograferna under
sträjktiden måste i hög grad hafva försämrat sin ekonomiska
ställning därigenom, att de varit tvungna att förbruka sina enskilda
sparpenningar, pantsätta sina egendomspersedlar och göra skulder
hos köpmän och handtvärkare, då de naturligtvis icke ha
kunnat uppehålla sig med understödet från föreningen. Huru mycket
de på detta sätt fått förlora är svårt att beräkna, men med
säkerhet kan förlusten uppskattas till 50,000 kr.
Hvad beträffar utgiftsposternas art, äro uppgifterna härom
äfvenledes särdeles märkliga. Sålunda upptager posten
reseunderstöd" 4,298 kr. Vidare har utgått till telegram 265 kr., till
postporto 150 kr., till »ersättning för tidspillan vid utförda arbeten"
250 kr. o. s. v.
Utom de nämda förlusterna hafva de sträjkande redan haft
andra olägenheter, såsom att flere af dem icke återfått arbete i
Kristiania på grund däraf, att deras platser hunnit blifva upptagna
af inflyttade typografer från andra håll, i synnerhet från Danmark.
Dessutom har nnder sträjktiden en stor mängd lärlingar
tillströmmat, ocli i den mån dessa hinna blifva utlärda, komma de att öka
konkurrensen inom yrket. Följden häraf blir naturligtvis den, att
typografernas ställning gent emot principalerna hädanefter blir
svagare, än den förut varit.
Det förtjänar äfven anmärkas, att medlemsantalet uti
typografiska föreningen under det förflutna sträjkåret sjunkit från 334
till 221.
Angående principalernas utgifter och förluster föreligga inga
uppgifter; men det. kan beräknas, att de varit ganska betydliga.
„Det gångna året — heter det i „Typografiske Meddelelser" —
var i många afseenden märkligt, men tör töreningens medlemmar
var »let ett värkligt olycksår. De uppoffringar, som gjordes både
af sträjkande och arbetande medlemmar, komma att kännas länge."
Anteckningar.
Mars.
15. Typografen J. F. Enliolm, bördig frän Vasa, anträffades som
lik i Sundskanalen i Hudiksvall (Sverige). Typograf klubben
i sistnämda stad efterlyste honom som försvunnen eu par
vek-kar tidigare i „Sv. Typograftidning".
*) Kursiveringen af oss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
