Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TYPOGRAFTIDNING
N:r 2
samt, om tio skilda färgerna stå mycket nära till hvarandra, urskära
valsarna pä förut omtalade sätt.
■=1 1=1 l=’
Utskuren hafva 1» till tlerfdrgtryck.
Vid alla maskiner med bordfärgvärk, de må vara med lodräta
eller vågräta fundament, bör det roterande bordet ersättas genom ett
faststående af trä eller järn. (Forts.)
J^cseberäflclse
öfver en af undertecknad *), med Typograferncs Förenings i Helsingfors
understöd, gjord resa till världsutställningen i Paris 1889.
Hfresan från Helsingfors skedde den 17 Juli Utan reskamrat
fruktade jag att resan inom kort skulle blifva tråkig och
enformig, men dä dylika tankar blott hafva en onyttig värkan
på en resa. beslöt jag lämna desamma i Helsingfors, hvari jag äfven
något sä när lyckades.
Följande* dag anlände jag till Stockholm. Här sammanträffade
jag med en statsstipendiat i hvars sällskap jag gick såväl till
Central-som Kungliga boktryckeriet. På förstnämda ställe ledsagade oss i alla
våningar och rum en landsman, typografen hr Cajander. Jag var i
tillfälle att bese stilgjuteriet. Min uppmärksamhet fösto sig vid en
gammal gubbe som gjöt mellanslag, hvilket arbete icke syntes vara
så lätt. ty hettan var särdeles tryckande. Emedan föregående
stipendiat redan i sin reseberättelse har beskrifvit om detta tryckeri,
sa anser jag onödigt att förnya densamma. Sedan besökte vi
Kungliga boktryckeriet, som är inrymdt i en ny, prydlig hörnbyggnad.
Pä min begäran om att slippa och bese maskinafdelningen, kom
faktorn genast själf beredvilligt att upplysa och förklara.
Maskinrummet var stort, rymligt och ljust, samt särdeles snygt och
mönster-giltigt. Här är följdt en praktisk anordning, i det att maskinremmarne
äro placerade i källarvåningen, hvarigenom maskinsalen blir rymlig,
ljusare, häller sig snygg, ocli är säkrare for arbetarne. Sätterisalar
finnas två, hvilka äro stora och ljusa samt försedda med goda
ventilationsapparater, hvarigenom luf ten där är särdeles sund. Lamporna
äro försedda med ett slags rökrör, så att den ohälsosamma lamplukten
icke slipper i rummet. I stilgjuteriafdelningen voro flere
gjismaskiner och stereotypiapparater. I nedra våningen var lokomobilen
och ett särdeles bekvämt torkrum. 1 hvarje afdelning finnas särskilda
afklädnings- och tvättrum. I förvaringsrummet för papper, radde
snygghet och ordning; alla papper voro omsorgsfullt täckta så att
icke en enda papperslapp fans fia golfvet. I tryckeriet är tvä med
ånga gående hiss-apparater (pater noster), med hvilka arbetarne,
pappret och formarna hissas till de öfre våningarne och tvärtom ned.
Från Stockholm reste vi den 21 Juli öfver Kalmar till Lübeck,
där vi dröjde till den 23. Där besågo vi ett tryckeri, hvilket tor sin
litenhet och dålighets skull icke förtjänar att beskrifvas; där
trycktes som bäst tvärlinier, hvilka voro sä ojämna som de kunna blifva.
Efter en dags vistelse i Lubeck fortsattes resan till Hamburg, där
vi dröjde tvä dagar. Där gingo vi for att bese den som bäst pågående
industriutställningen, i hvilken fans 4 boktryckeriprässar. Den minsta
af dem, från F. H. Schroirs maskinfabrik i Hamburg, var särdeles
lämplig för tryckning af brefkuvert: man kunde t. ex. bekvämt
lösgöra och i dessas ställe sätta andra stänger, hvilka på samma gång
förrättade iläggning och höllo fast. Med den kunde man trycka 0—i
brefkuvert pä en gang, utan iläggare. Vi gingo också till H. O.
Persiehls boktryckeri, som säges vara bland de största i Hamburg.
Maskinafdelningen, som är belägen i källarvåningen, är uågot mörk
och otillfredsställande; där trycktes en illustrerad tidning i
tvåcylindrig Augsburger snällpräss.
Om morgonen den 2(i fortsattes resan till Köln, där gingo vi
till „Köln. Volks-Zeit:s" tryckeri, som är ett femvånings hus. I nedra
våningen var tidnings-stereotypi, i den andra maskinafdelningen och
en mindre rotationspräss, hvari som bäst trycktes en tidning. I
samma afdelning var en med ånga gående färgkvarn for målning af
torra färger. I tredje våningen var accidens- och i fjärde
tidningssätte-riet samt i femte våningen bokbinderiet. I Köln var samtidigt
industriutställning, men där var icke något litstäldt i boktryckeriväg.
Frän Köln reste vi öfver Liittich till Paris, dit vi anlände den 2!)
Juli kl. 1 på natten.
Första dagen åtgick for att uppsöka en stipendiat från
Helsingfors. Stor svårighet var det att få fatt på honom i en sä stor
stad, men å andra sidan hade det varit ett nöje att träffa denna
I kamrat, isynnerhet som ban varit i Paris en längre tid och kunde
i engelska språket. Han skulle nog med nöje hafva gjordt mig
sällskap där. Om natten gingo vi tfll „Le Figaros" tryckeri, där det
kl. två-tiden börjades med stereotypering af tidningsformar. Häri
deltogo åtta personer, alla voro gamla män, men arbetet gick for
dem raskt och de utförde det någorlunda snabt. Två af dem gjorde
pappersmatriser, två satte matriserna i gju tapparaten och fylde den
med stereotypmassa, den femte sågade bort det öfverflödiga materialet
från båda ändar, den sjette och sjunde utmejslade det onödiga och den
åttonde svarfvade hvardera ändan for att kunna inpassas i maskinen.
På en half timme voro åtta formar sterootyperade, hvilka behöfdes
for en präss (fast tidningen är fyrsidig); på fem minuter sattes de
på sin jjlats och prässen sedan i gäng. Nu kom tidningar liksom
*) Undrrt. Emil Hcino.
från en trollmaskin; prässen tryckte öfver 24,000 exx. i timmen. I
tryckeriet fans fyra rotationsprässar. af hvilka två under var tid
voro i gäng för nämde tidnings tryck. Don 3(1 gick jag med min
kamrat till utställningen. I förbigående betraktade vi
xylografi-afdelningen och gingo till finska utställningen, som var belägen på
ett någorlunda nätt ställ© i Eiffeltornets närhet. Tryckalster funnos
här frän firmorna: J. C. Frenckoll cV Son bok- samt F. Tilgmann
och G. Sundman litografiska tryckalster. Pappor voro utstälda af
Kymmene, Tervakoski och Vnfkoakoski bruk. Sedan gick jng till
utställningskommissarien br London for att begära intyg fran mitt
besök i utställningen. Icke gick det just så lätt, men fick det dock
senare. Om aftonen var jag i maskinafdelningen ocli besåg papprets
förfärdigande af trämassa; en stoj- ståtlig pappersmaskin var som
bäst i gäng. Följande dagar besökte jag utställningen och främst
maskinafdelningen för att bese boktryckeriprässar ne igång. Största
uppmärksamheten väckte firman Marinonis rotationsprässar, hvilka
voro tre till antalet; i dem trycktes två dagliga tidningar „Lo Petit
Journal" och „Le Figaro", som gratis utdelades bland
utställnings-besökarne. I Marinonis rotationsprässar fuktas icke pappret, men
i Augsburgs rotationspräss fuktas pappret i allmänhet. Mr Mnrinoni
själf var synnerligen artig mot nng och visade mig nya
förbättringar hvilka blifvit gjorda i maskinerna, och bad mig skrifva mitt.
namn i en stor bok som var framsatt därstädes, hvilken önskan
jag med nöje uppfylde. Vid min bortgång gaf ban mig några fina
fargtrycksalster. I en afdelning fans en liten präss, hvari trycktes
tvä färger samtidigt; i denna präss gick cylintfern kring
fundamentet; de två motsvarande sidorna voro for släta formar, de två andra
rullade och gjorde tjänst för färgbordet. Valsarne voro så stälda
att de upplyftes och nedsänktes mot färgbordet och formarna;
tryck-cylindern svängde tvänne hvarf omkring sin axel under samma tid
som fomicylindern gjorde en ; griparne stego vid hvarannan
svängning. 1 amerikanska afdelningen är „Thorns" kvicka sättmnskin,
på hvilken man under tre veckors tid ltunde lära sig att sätta 4,000
typer i timmen; en van kunde under samma tid sätta 12.000 typer.
Äfiäggningen gick långsammast, men när maskinen en gång koin i
gång skötte den sig sedan ensam. Troligen lämnar maskinen ännu
arbete åt sättoren, ty den bryter orden i sin vinkelhake utan
afseende om stafvelserna äro riktiga öller ej; raderna voro äfven löst
utslutade. Maskinen går med ångkraft.
I samma afdelning var äfven en liten „La Presse Pearl"-präss
(Regnbågepräss), hvilken kunde trycka tjugu färger pä en gång
(låter litet amerikanskt!). Jag hade icke lyckan att seden i gäng, men
fick par stycken sädana flerfargade profàrk. Alla dessa maskiner
sades vara slutsålda, nagra ända till Australien; prisen varierade trän
397—1 ,oio franc. Till iläggare användes nästan uteslutande
fruntimmer, hvilka också visade att ett intimt forhållande var rådande
mellan dem och maskinmästarne. Före prässarnes gång sågos näml.
„punkterarno" kyssa sina mästare; i en afdelning föreföll detta
alldeles ogencradt. Rotationsprässar tör illustrationstryck funnos icke vid
utställningen, men sådana säg jag sedan bl. a. tre vid Ha 11 borgers
tryckeri i Stuttgart. 1 Eiffeltornets andra våning var också ott tryckeri
inrättadt; där trycktes dagligen en fvrspaltig extra nummer af „Le
Figaro" innehållande öfverhufvudtaget namnförteckning af dem som
stigit upp i tornet och tecknat sina namn i en därstädes framsatt
bok. I grafiska afdelningen var en galvaniseringsapparat, väl
gjorda stereotypiplattor och otroligt fina illustrations- och
lärgtrycks-alster samt böcker till tusendetal. Från firman Loniilleux hade jag
lyckan att få färgtrycksprofver och ett. häfte af illustrerade
tidnin-en »Figaro Illustr^" som innehöll stora, smakfullt fina
fårgtrycks-lustrationer ni. m.
En dag for jag tillsammans mod min tolk till hr Marinonis
maskinfabrik vid Rue d’Assas 96. Fabriken är stor, täckt med tvänne
glastak frän hvilket ljuset inströmmade i värkstaden; fönster
saknades alldeles. Maskiner under arbete voro där ett trettiotal.
Transportvagnar gingo där med elektrisk drifkraft. Samma dag gick jag
till typografernes kommissionskontor, där fans lånebibliotek och
läsesal; på böcker fäste man där ej stort afseende mon däremot voro
korten uesto mera i värksamhet. (Forts.)
–-
Till ’Redaktionen af Typograftidning.
Anhålles förbindligast om införande af följande:
Den ärade författaren till artikeln „Om stilgjutningen i
Finland", i n:o t>, har begått ett misstug, dä han säger: att bröderne
Hanemann delade efter faderns död 1877 stilgjuteriet, fadern dog
1881 d. 13 Mars, och öfvertogs då affären odelad lemte J. C. Frenckefl
& Sons stilgjuteri, hvilken köptes 1878 d. 13 Juli, af Franz
Hanemann. Hvad åter importen af stilar beträffar, sä kan sådant icke
undvikas, ty ett stilgjuteri kan icke hafva alla världens matriser.
Kanske författaren icke känner till huru mycket matriserna kosta.
Medelpriset är 2 mk 50 p:i pr st. och till hvatje stilsort behöfs
omkring 100 st. I Sverige finnes två ganska stora stilgjuterier (utom
Centraltryckeriets) och hur mycket stil tagas där icke utifrån, dels
direkt, dels genom två där befintliga stilagenturer (se Typograftid •
nings annonser).
Tör att tillmötesgå den ärade författaren vid uppställning af
ett nytt stilgjuteri i Finland, lämnas här prisuppgifter öfver till ett
mindre gjuteri behöfliga maskiner och utensilier enligt
Kiister-manns i Herlin priskurant:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
