Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:o 12
TYPOGRAFTIDNING
51
här § 2 till sist. Alla öfriga paragrafer antogs utom § 11. hvari
procentberäkningen för ren sitfersatts ansågs för liten. Da nu
rill slut § 2 upplästes och man tick kännedom af de pris
principalerna föreslagit, bröt stormen lös och arbetsncdläggelse blef
allmänna åsikten. Likväl skulle de delegerade ännu en gång
sammankalla principalerna för att gifva dem kårens beslut tillkänna och
torsöka om möjligt att af dem erhålla bättre vilkor innan man
skred till det vttersta. Kåren skulle äter sammanträda kl. »/a i)
samma kväll. Den slutliga sammankomsten med principalerna ficks
äfven till stånd, men resultatet blef detsamma. Då detta delgafs
kåren, beslöts sträjka och antogs detta beslut enhälligt; med
undantag af kejs. senatens tryckeris sättare, hvilka hade erhållit tariffen
godkänd i dess ursprungliga form ocli Nya Pressens tryckeris
sät-tarepersonal som tätt löfte att erhålla det pris som de andra
tryckerierna komma att betala.
Vi öfverhoppa alla vidare sammanträden och spatserturer
som de sträjkanue gjorde och vilja nu förklara sä godt vi kunna,
orsaken till sträjkens upphörande. Den förnämsta orsaken bestod däri,
att Hufvudstadsbladets tryckeris principal hemkommit från
utlandet och gotikände efter några underhandlingar priset 4ß p. ocli 48 p.
Då detta blef den sammankallade kåren uieduelat, följde allmänt
jubel och hurrarop för hr niag. R. Frenckell. De delegerade
beslöto därpå, att genom en deputation meddela de. öfriga principalerna
att mag. Frenckell godkändt ofvannämda pris och tillika fråga dem
om de ansågo sig kunna göra detsamma samt att principalerna ocli
de delegerade åter samma kväll skulle sammanträda, for att ä
hvardera sidan försöka få en försoning till stånd. A detta särdeles
allvarsamma sammanträde, där de delegerade icke uppträdde med några
bestämda eftergifter, utan endast önskade veta principalernas sista
ord i frågan, om de icke kunde tillägga något till det beslut de
förut fattat. Af diskussionen framgick ätt de principaler som hade
mycket frakturarbete, bestämdt ickt* skulle frångå det förra beslutet.
Hvad några öfriga stridiga punkter eller medgifvanden beträffade,
skulle do därom enskildt besluta och blefvo de delegerade ombedda
att på en stund afträda. Då desamma inkallades, uppläste hr
loktor K. Göös följande aktstycke som principalernas oryggliga sista ord:
„Utdrag ur protokollet fördt vid möte den
11 December emellan tryckeriprincipalerna i
Helsingfors ocli arbetarnes delegation.
Principalerna beslöto enhälligt: 1) att antaga ett
beräknings-sätt af 43 penni tör fraktur och 46 penni tör antiqua per HUM)
bokstäfver;
2) att underteckna tariffen att gälla från 1 Jannari 1891
tillsvidare med 3 månaders uppsägning:
3) att icke anse sträjken i och för sig föranleda till
lorafske-dande af arbetare;
Alt detta gäller endast tor de arbotare som i morgon fredag
den 12 December infinna sig i arbetet före kl. 11 f. m. Upptages
arbetet icke vid denna tid, äro alla vidare underhandlingar afbrutna
och principalerna vidtaga då åtgärder för att få arbetena upptagna
på annat sätt".
Muntligen till sades att såvida icke do. sträjkande antogo
ofvanstående medgifvanden, massprocesserna skulle börja. De
delegerade kunde naturligtvis icke afgifva något bestämdt svar på
kamraternas vägnar, mon lofvade, dä de insågo dot fruktlösa i en vidare
strid, att göra hvad de förmådde tör art fä en försoning till stånd. Då
morgonen därpå de återstående sträjkarne (Hufvudfadsbladets
sät-tarepersonal nåde kvällen förut upptagit arbetet i fingo del af
ofvanstående skrifvelse m. m., beslöts efter någon diskussion för och
mot. omröstning. Denna utföll sålunda att 64 röster utföllo för
arbetets återtagande och 35 emot.
Och härmed var denna sträjk slut. Tid och utrymme medger
oss icke att i denna nummer närmare granska hvad vi vunnit; mon
skola vi i en följande nummer åter komma därtill.
Till red. af Typograftidning.
Några ord om Nya Pressens tryckeris
sättare-personals förhållande till sträjken,
•jf-|f an att vilja inblanda oss i den polemik som pågått mellan hr
LJ’ lektor Göös och Hufvudstadsbladet å ena samt Tidnings- och
tryckeriaktiebolaget å andra sidan, tå vi, hvilket säkerligen delas af
de fleste bland oss arbetare, framhålla hvad vår åsikt är i denna sak.
Redan då när tariffen utarbetades af komitén, hvilken äfven
representerades af tvenne å Nya Pressens tryckeri anstälda sättare,
af hvilka den ene, hvars ord haft och ännu har stor vikt inom samma
tryckeri, var så godt som beständigt frånvarande vid de möten
komitén hade, kundé man antaga att samme representant icke menade
något allvarsamt mod bela arbetet. Sedermera då tariffen från
ko-miténs sida var färdig, och, som vi då redan insågo att densamma
icke skulle antagas at principalerna i den form den var utarbetad om
ej sträjk utbröt, anföre ban: ,,vi Komma icke att sträjka". Påförfrågan
hvarför de ej komma att deltaga i en sträjk för att ernå ott högre
beräkningssätt. svarade samme man: „vi komma nog öfverens med
vår faktor utan sträjk". Af ofvanstående kunde antagas som om
förhållandet mellan arbetare ocli faktor vore det bästa och att på samma
tryckeri arbetsförtjänsten vore så hög att ingen förhöjning af
beräkningssättet af arbetarne erfordrades. Mon gå vi förhållandet
litet närmare in på lifvet, så ter sig saken belt annorlunda ut och det
till följd af följande omständigheter: att på inget tryckeri här i
staden finnes sä många elever som på Nya Pressens; att de äro
fördelade på sättarene, at hvilka åtminstone en sättare har tre på sin lott och
knappt någon annar» mindre än c»; att på inget annar trvckeri
finnes sa miiiiga kvinliga arbetare anstälda, hvilka, vana vid en
järnhård disciplin*), naturligtvis säga ja och amen till air hvad faktorn
befaller. Då de fleste sättare sålunda ha elev eller elever som
arbeta för sig, — hvilket förhållande tor öfrigt icke förekommer härpå
något annar tryckeri eller nästan sagt i bela världen — så är det
ju ej underligt om de äro nöjda ined sin lott, isynnerhet som dem
blef lofvadt samma beräkningssätt som andra tryckerier skulle
tvingas till att betala.
Man har förevitat oss att vi varit dumma nog och plockat
kastanjerna ur oiden för Nva Presssens tryckeris sättare; men de
Hosta bland oss, som närmare reflekterat, på saken, insågo tydligt
att. om också do manlige sättarne skulle gjort gemensak med oss,
Nya Pressen likväl skulle utkommit oafbrutet, åtminstone
morgon-nunimern, till följd af den mängd elever och kvinliga sättare som
där finnas, hvilka belt säkert icke vågat deltaga i sträjken.
Därför kan br Finander äfven ’o flen t ligt säga att ban kände
sin personal och tillika medvärkn i principalornes tariffs utarbetande
i all säkerhot, emedan ban ej behöfde frukta följderna den här gången.
Men vi vilja likväl varna honom att ytterligare föröka elevantalet
hos sig. emedan då de blifva utlärde äfven de önska erhålla „spånar"
och dä kan det lätt hända att arbete ej räcker till ät alla. Satsen:
„etter oss syndafloden" duger oj alltid.’ det kan bända att hon
kommer medan vi lefva. Sträjlcare.
ocoxox––
Öppet bref till „32 svarta gardister".
Denna tidnings ansvarige redaktör hade äran mottaga don 22
December en papyrossask med inneliggande 1 m. 16 p. i 1. 5 och
1U pennis slantar samt följande bref på svenska språket;
„H. H.!
Undertecknade aktieegare i numera upplösta aktiebolag, tör
byggandet af ett gemensamt ..extra /int - stenhus, för Helsingfors
typografer, bedja tör all Eder omsorg samt omtanke m. m. tör
tidsspillan, hälsoskäl ansträngande arbete vid öfversättningen m. m.
för oss obekanta skål, hvilka nog, sorgligt att boklaga, ej hatt
åsyftande värkan, vilja som en ringa erkänsla, och som ott bevis tör
den sympati ni lyckats hos oss vinna, en liten, men af hjärtat
menacf skärf. 32 Svarta gardister.
Summa Fmk....... 1: 41.
Åtdragit för stadsbudet — 25.
Summa summarum 1: 16.
Helsingfors, den 22 Dec. 1890."
Att brefvet var skrifvet med klumpig handstil, behöfver knappt
nämnas, då man vet att de „32" (?) höra till den nyligen nå „högsta
befallning" bildade dödgräfvarekonipaniet, hvilka mycket sällan
hålla pennan i hand; emedan de soui gräfva grop åt andra, begagna
ett mycket gröfre skatt, än pennskaftet och därtill behöfva bra litet
,.fackkunskap". Likväl borde man tro af yrket att dödgräfvarno
äro särdeles ..ångerköpte’’ och därför ha vi beslutat att t ils vidare
spara dessa at dom skickade 1 m 16 p., så att framdeles då ångern
kommer öfver dem någon klubbafton, de sig emellan kunna dela hvad
de utlagt. Tillika fä vi meddela att kompanichefens namn är af
oss väl bekant, mon vilja likväl lör Typ. föreningens heders skull,
icke namngifva honom nu. Det lä vi likväl rillägga: att om oj
d<-oss tillsända penningarna återfordras inom 1 månad, så kunna vi
konstatera att kompaniet tagit ott särdeles stort steg framåt, hvad
beträffar fasthet i sina beslut, och i följd däraf anse vi oss kunna
göra mod de tillsända penningarne hvad vi behaga. Redovisning
skall icko utebli. Hed.
Från Typografernes förening.
Manadsmötet den 30 Nod.
I frågan om föreningens tidningars vara eller icke vara,
beslöt mötet att desamma skulle utgifvas som förut. Om någon
deficit därigenom uppstår, skulle densamma utbetalas af föreningens
allmänna tillgångar.
Ordföranden anfördt» att bestyrel3eri, genom hr K.
Malmström, förefrågat sig hos hr lektor K. Göös, huru med det af hrr
principaler beslutna, och genom skrifvelse af den 6 November d. å.
till föreningen delgifna förslag är, att i samråd med föreningen
utarbeta en ny tarm, af hr lektorn erhållit det svar att lur
principaler vid ott möte beslutit att låta sina faktorer ensamt utarbeta
ett nytt tariff-förslag som sedermora skulle framläggas föreningen,
och har br loktorn tillika yttrat, att. detta förslag ingalunda detta
år mera kunde komma tilf stånd. I anledning häraf frågade
ordföranden hvad föreningen besluter i denna sak. Efter en längre,
liflig diskussion beslöt mötet enhälligt att föreningen genom proto-
•) Hvad disciplinen Wotrüflar, ml fi vi anfrra flljando fällt »annlngsenliga eplaod:
En af do kvinliga »äunreua. »om bor sångr<>tr biträdde vid ott opora>äll-.kaii.
iöre»tiil!-nlngar som kuriit; mon <1A dotta kom till faktorn» kännedom avkodade lian hon no
(tums, anseende detta vara nog skäl därtill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
