Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Germanernas forntid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34 Tyskland och världsfreden
under påvedömet höjer sig i Rom, börjar att göra sig kännbar.
Medan kejsaren vid julfesten år 800 under mässan står i bön
framför altaret i Peterskyrkan, sätter påven oförmodat
kejsarkronan på hans huvud. Sambandet och kontinuiteten med
romerska imperiet synes återställd. Från denna dag börjar det
eviga pendlandet av den återupprättade tyska kejsarmakten
mellan Germanien och Italien, mellan norr och söder och de ofta
upprepade tågen över Alperna. Genom delningsfördraget i Verdun
843, trettio år efter Karls död, sönderbrytes hans verk i tre delar :
det västra riket under Karl den skallige, det mellersta under
Lothar och det östra under Ludwig. Detta sistnämnda rike
utvidgas både mot öster och väster under de sachsiska kejsarna
Henrik I, Otto I och saliern Konrad II, vilka bringa landet
både i materiellt och ideellt avseende till en dominerande
ställning. Här finner man det föredöme som Karl den store skapat
i sitt imperium sedan det frankiska riket fallit sönder. Det är
Europas mäktigaste rike och därtill också ett bålverk mot
asiatiska horder, hunner, ungrare och avarer. Och därigenom att
den romerska kejsarkronan av påven sättes på de tyska
kejsarnas huvud vinna dessa också en större nimbus för sin makt.
Den tyska kejsarmakten blir så stor, att till och med påven
måste foga sig därefter. Henrik III bringar denna maktställning
ända därhän, att han på synoden i Sutri tvingar påven Gregor
VI från ämbetet (1046) och inalles tillsätter fyra påvar. Men
snart kommer motdraget. Hans son och efterträdare, Henrik
IV, blir bannlyst av den helige fadern och måste, för att
befria sig därifrån, som botgörare gå till Canossa och tre dagar
barfota och i tagelskjorta vänta vid Gregor VII :s port.
Med Hohenstaufern Fredrik Barbarossa inträder det tyska
kejsardömet i en ny period av glans och storhet. Steg för steg
växer Tyskland fram såsom Europas centrum och såsom
förkämpe för Västerlandet. Fem gånger drar Fredrik Barbarossa
mot söder. År 1167 tågar han i spetsen för sina trupper med
motpåven Pachalis III till Rom och påtvingar påvedömet sin
vilja. Han är på samma gång tysk kejsare och en kyrkans son.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
