Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Germanernas forntid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36 Tyskland och världsfreden
i Västerlandet. Det skedde då Martin Luther den 31 oktober
1517 med sina 95 teser på slottskyrkans port i Wittenberg tände
reformationens fackla.
Åter blir Tyskland medelpunkten i Europa; där uppstår en ny
anda, men detta land blir därmed icke blott de andliga utan
också de militära kraftmätningarnas slagfält i vår världsdel.
Splittrat genom de båda konfessionernas, den protestantiska och
den katolska, inbördes kamp, förvandlas det till ett politiskt
objekt mellan tävlande makter. I trettioåriga kriget nå
religionsstriderna sin höjdpunkt. För första gången ingriper
Sverige i den europeiska storpolitiken. Vid Breitenfeld och Lützen
räddar Gustaf Adolf protestantismens sak. På tysk jord får
man ett mäktigare intryck av hjältekonungens storhet och
betydelse än i Sverige. I tyska läroböcker kallas han
”Protestantismens räddare” och i alla Tysklands protestantiska kyrkor
firas minnesfester den 6 november varmare och djupare än
hos oss. Westfaliska freden skänkte trosfriheten dess rättmätiga
plats. Det var Gustaf Adolf och Axel Oxenstierna, som räddade
religionsfrihetens princip, på vilken den moderna världen
uppbyggdes.
Under krigen var det Tyskland, som hemsöktes, skövlades
och avfolkades. Och dessutom blev det politiskt förlamat och
förvandlat till ett stridsäpple. Frankrike var garant för freden
i Münster och Sverige för freden i Osnabrück. ”Tyska riket
stod under kuratel” — så bedömer Alois Schulte, den tyske
statshistorieskrivaren, denna tid. Visserligen bibehöll det ännu
författningsenligt benämningen ”det heliga romerska riket av
tysk nation”. Men i verkligheten var det blott, såsom Samuel
Pufendorf säger, ett ”monstrum’” med sina 1800 andliga och
världsliga furstendömen av alla storlekar. Främmande makter
såsom Spanien, Sverige och Danmark voro delägare i detta
rike. Huset Habsburg, bäraren av kejsarkronan, intresserade sig
mindre för detta rike än för Spanien och länderna utmed
Donau. I det inre hade principen om landsfurstarnas
suveränitet segrat. Både politiskt och konfessionellt var Tyskland
sönderstyckat i en grad som aldrig något rike. Rikstanken hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
