Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Verdun
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48 Tyskland och världsfreden
Vad hade hänt? Det är alltjämt en gåta. Man tror att vid
kaffekokning en lampa fallit till golvet och antänt utrunnen
olja och att elden spritt sig till ett upplag av handgranater och
till det stora ammunitionsförrådet av 15 cm franska granater,
som gått i luften. Den 8 maj 1916 dogo 28 tyska officerare
och 650 soldater i Fort Douaumont. Omkring 400 av dessa
dödsoffer måste två dagar efter olyckan muras in i en av
fortets sidogångar, emedan deras jordande i det fria hade betytt
livsfara för dödgrävarna.
I början av juni inträdde en ny fas i offensiven. Slaget
arbetar sig nu fram till en ny höjdpunkt. Den 2 juni stormade
tyskarna Fort Vaux och besatte det. På en kvadrat av mark,
100 X 150 m stor, rasade under sex dagar ett slags guerillakrig.
Den 7 juni kapitulerade fransmännen. Det säges i rapporterna
att detaljerna i denna raffinerade och förbittrade tvekamp icke
med ord kunna skildras. Både angripare och försvarare
kämpade med hjältemod och endast en brännande törst under
glödande junisol tvingade fransmännen att hissa den vita flaggan.
Alltifrån denna dag ryckte tyskarna med oemotståndlig
våldsamhet fram mot fästningens inre fortgördel. Man slår in
på en ny taktik. I stället för att med mejseln bryta ut
kvaderstenarna en efter annan gör man nu försöket att med
storsläggan krossa den sista spärrporten. Den 23 juni har
drabbningen rått sitt zenit. I form av en grekisk falang tränga
bayerska trupper fram genom en terräng, som liknar ett
kraterlandskap och som är fullt av befästade bastioner. Framför dem
synes det lockande Fort Souville, Verduns sista rigel. Under av
hjältedådd och dödsförakt följa varandra, men den taktiska
framgången motsvaras icke av strategiska fördelar. Den
egentliga anledningen därtill är bristen på dricksvatten. Soldaterna
försmäkta av törst. De stå icke ut. Och alla offer av järnhård
viljestyrka och människoliv äro förgäves. Visserligen heter det
i franska generalstabens verk om denna dag att ”situationen
förblev kritisk”. Men ett avgörande hade icke kunnat
framtvingas.
Och likväl försöka tyskarna den 11 juli ånyo att spränga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
