Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rhönplanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rhönplanen 141
giften komplicerades därav, att böndernas jordlotter till följd
av den frankiska arvslagen (fränkisches Erbrecht) under
generationer blivit så sönderskurna och splittrade, att ett räntabelt
och rationellt utnyttjande därav var omöjligt. Så t. ex. fanns
det bönder, vilkas ägor lågo spridda på höjder mellan 300 och
800 m över havet. Till följd av denna, på realdelning grundade
arvslag, kunde bonden nödsakas att dagligen gå i timtal från
byn till vissa av sina parceller, förutom det att han måste
förflytta sig hundratals meter i vertikal led. Ja, icke sällan hade
flera syskon var sin andel i en kol Förhållandena voro med ett
ord absurda l
Vid Rhönplanens början verkställdes en mycket noggrann
undersökning och beräkning av olika ägares jordbesittningar.
Därvid uppdagades i jordeböckerna och finansämbetenas akter en
hel mängd parceller, vilka betraktades som herrelösa, ehuru de
i verkligheten tillhörde vissa kända bönder. Genom den
olycksaliga sönderstyckningen vid arvsskifte hade man glömt eller
förlorat intresset för vissa jordlotter.
Det gällde sålunda att skapa tillräckligt stora enheter för ett
sunt jordbruk. Till en början måste man kolonisera ödelandet
genom att införskriva människor från andra håll. Den
landreserv det var fråga om uppgick till 12.000 hektar. Arbetet är i
full gång. Vi besågo det i dess olika former på olika ställen.
Arbetstjänsten (Arbeitsdienst) hade i höstas fjorton lägerplatser
i Rhön.
På ett ställe gick en skara av Arbetstjänstens värnpliktiga
i sakta sluttande backar och körde bort stenar och block för att
skaffa utrymme för åker och äng, för sådd och arbete. På ett
annat grävdes kanaler för att bevattna torra nejder, medan
genom myrar och träsk avloppsdiken grävdes för torrläggning.
Man visar oss de doseringar, där skog skall planteras till skydd
för nya åkrar mot kyliga vindar och förödande stormar. Dessa
skogsbälten, åkerlandets skyddsmurar, skola, en gång fullvuxna,
i väsentlig mån förändra och förbättra klimatet.
Vid utförandet av alla dessa nydaningar går det praktiska
arbetet hand i hand med vetenskapen. Det aerodynamiska institutet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
