Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industri och syntetiska råvaror - Metallurgiska institutet i Stuttgart
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Industri och syntetiska råvaror 213
Den 9 november, en dag av sorgliga minnen, besågo vi först
DAF:!:s (Deutsche Arpbeitsfronts) utställning, som till största
delen bestod av statistiska tabeller, grafiska framställningar,
publikationer, plakat m. m., och begåvo oss sedan till ett av
Kaiser Wilhelm-Gesellschafts talrika forskningsinstitut,
nämligen institutet för metallforskning, vilket 1934 överflyttades
från Berlin-Dahlem till Stuttgart. I spetsen för de vitt
förgrenade sällskap, vilka bära kejsar Wilhelms namn, står
Nobelpristagaren professor Max Planck.
Stuttgartinstitutets verksamhet berör tre olika arbetsfält
tillämpad metallurgi, Röntgenmetallurgi och metallernas
fysikaliska kemi. Professorerna W. Köster, R. Glocker och G. Grube
föra oss omkring i de olika laboratorierna och arbetsrummen
och förklara de uppgifter och metoder som äro i gång. Här
sysselsätter man sig endast med andra metaller än järn, ty för
järnets utforskning finnes ett särskilt institut i Düsseldorf. Båda
äro förlagda med hänsyn till de olika metallernas förekomst i
naturen.
Institutets lärde undersöka metallernas struktur och övriga
egenskaper och särskilt legeringar mellan olika metaller och
deras ständigt växlande karaktär. Man gör sig förtrogen med
atomernas gruppering i metallen och legeringarna för att söka
sig fram till nya legeringar med egenskaper som äro
fördelaktiga för olika tekniska ändamål. Från nationalekonomisk
synpunkt äro dessa undersökningar av stor betydelse. Man behöver
blott tänka på den förut oanade utveckling aluminium tagit, en
metall, som utvinnes ur bauxitjord och i vars produktion
Tyskland nu står främst. Råämnet bauxit importeras från Ungern
och Jugoslavien och därifrån härstammar det alltjämt växande
antalet lätta metaller, t. ex. elektron, utan vilken de moderna
luftskeppen och flygmaskinerna vore otänkbara. Ty av denna
metall göras propellrar till flygplan, bensintankar,
monteringsanordningar för motorer, strävor och stag för luftskepp — för
att blott nämna några få exempel.
Man visade oss gjutna stycken av legeringar, där
kristalliseringen framträdde i vackra mönster medan fluidalstrukturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
