Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kommunikationer i luften och på jorden - Luftskepp och flygmaskiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218 Tyskland och världsfreden
På dess ömse sidor svajade svenska flaggor, framför
huvudbyggnaden mot fältet utvecklade en tredje duk sina blågula
färger och på lunchbordet, där borgmästar Linder
representerade Frankfurt och majoren frih. v. Buttlar flyghamnen, även
där fägnades vi med Sveriges flaggor i miniatyr.
År 1871 lämnade Gambetta i en fri ballong det belägrade
Paris. Lufthavet var den enda väg som stod honom öppen.
Världskrigets utgång avklippte Tysklands rörelsefrihet till lands
och vatten och begränsade den även i luften. Redan före kriget
hade Tyskland gått i spetsen för byggandet av stabila luftskepp,
och greve Zeppelin hade vid krigsutbrottet hunnit så långt, att
hans med motorer drivna styrbara luftskepp under kriget
spelade en roll. Hans konstruktioner ha sedan dess nått en
storartad utveckling under dr Hugo Eckeners och dr Ludwig Dürrs
energiska och dugliga ledning, och Tyskland står nu i detta
hänseende främst. Amerikanska och engelska försök i samma
riktning ha hittills tyvärr slutat olyckligt, medan Eckener och
hans män seglat kring jorden, i polartrakterna till Severnaja
Semlja och mellan kontinenterna.
Ledningen för den stora luftkommunikationen har nu för
avsikt att till en början bygga tre nya luftskepp av
”Hindenburgs” typ, och man kan vara ganska förvissad, att varje nytt
skepp i denna flotta skall beteckna ett nytt steg mot allt större
fullkomning. Om ett tiotal år skall säkerligen ett helt nät av
tyska luftlinjer vara spunnet kring jorden, och färderna till
nordpolen och över de ännu okända delarna av Norra ishavet
komma då att förlora sin charme och sitt sedan hundra år så
lockande desiderium incogniti.
Även inom flygtekniken står Tyskland på höjden. Den 6
september 1925 hade jag förmånen att under professor Hugo
Junkers egen ledning och i sällskap med min gamle vän Fridtjof
Nansen bese Junkersverken i Dessau. Den 30 jan. 1936 hade
jag åter tillfälle att, med presschefen, kapten Fischer v. Poturzin
som ciceron, återse den världsberömda firmans verkstäder. Även
en lekman fick ett livligt intryck av de stora framsteg, som
gjorts under tio år.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
