Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vetenskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vetenskapen 245
om att Tredje riket har ett slags vetenskap och Sovietryssland
ett annat och att båda äro olika det, som den övriga världen
menar med vetenskap. Vetenskapen är och måste vara
fullkomligt fri, ett sökande efter de eviga sanningarna oberoende av
dagarnas och årens flyktiga och ständigt växlande politiska
vindar. Den forskning, som icke står på fri grund, utan liksom
pressen under ett visserligen förgängligt förmynderskap, är icke vad
de lärde kalla vetenskap.
Men detta är av ålder allom bekant och för oss gäller det
blott att i starkt sammandrag ge ett begrepp om nazismens
ståndpunkt till frågan.
Nationalsocialismen anser sig hava återvänt till de hittills
förborgade källor av urkraft, ur vilkas djup folket spirat upp, en
renässans både av den tyska människan och den tyska naturen.
Därför måste också vetenskapen undergå en omvärdering. De
nya männen göra ingen hemlighet av att de hysa en annan
uppfattning om vetenskapens väsen och mening än den föregående
tidsåldern. De ha icke heller tvekat att omsätta sina teorier i
handling.
Vid 550-års-jubileet i Heidelbergs universitet, juli 1936,
förkunnade riksminister Rust och frankfurtprofessorn Ernst
Krieck i tydliga och klara ord vetenskapens nya mål och mening.
De framlade problemet i två fundamentala teser.
Enligt den första är varje vetenskaplig forskning oupplösligt
bunden vid det nu levande folkets blod och historia och vid den
mark, på vilken den lever. Denna uppfattning innebär antitesen
till den förutsättningslösa objektiva vetenskapen. Så säger
minister Rust: ”Nationalsocialismen har upptäckt, att vetenskap
utan förutsättningar och värdefulla grunder (wertmässige
Grundlagen) icke är möjlig”.
Rust anser också att äldre vetenskapliga system voro burna
av en viss tro och åskådning. Men den tänkande människan lever
icke på en de saliga kontemplationernas ö, utan mitt i själva
skeendet. Nazismen förfäktar icke blott det levande livets
prioritet utan förkunnar också, att allt vetande är förankrat vid
människans och folkets natur och historia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
